United States or Algeria ? Vote for the TOP Country of the Week !
’Och nu är pappa i svårigheter, som han säkert skulle reda upp, om bara pressen lät honom vara i fred, men han skall störtas, och kallas brottsling, och ni ni skall göra det.’ Hennes röst hade börjat darra allt mera, och när hon talat slut sjönk hon ned på en trädgårdsbänk med ansiktet i händerna och skakade av snyftningar. Nå ja, jag var ung då. Och dum, mycket dum.
Huru glada de voro och huru mycket de hade att tala om för sin mamma! Redogörelserna ville aldrig taga slut, det var alldeles som om jag varit borta i veckotal. De voro glada och obekymrade. Om lifvets sorger viste de ännu ingenting. Det sved i mitt hjärta. Jag kväfde mina snyftningar och smekte barnen under tystnad. På samma gång klagade mina tankar: Er far har öfvergifvit oss er och mig.
Kanske skall du gråta, Erland, och ropa mitt namn, och jag kan ändå icke komma... Singoallas ögon fylldes av tårar, och snyftningar hävde hennes barm. Erland var blek och stum. Han hade förut icke tänkt på skilsmässans möjlighet.
Rena lakan och örngott, mjukt och fint skulle han ha. Vägledd i den mörka farstun af den sjukes snyftningar och klagan, trefvade doktorn efter låset och kom in. Han var mörkröd efter middagsvinerna, trumpen öfver att nödgas gå i mörker och snö ut till denna koja, hvars yttre alltid förefallit honom så obehagligt och motbjudande. Lys mig befalde han utan att ta af sig öfverrocken. Här!
Men när riddaren, som ofta hände, tog sin son, den lille Erland, i famn, lät honom rida på sitt knä eller smekte och kysste honom, då kvävde Sorgbarn snyftningar men lät tårar rinna, ty tårar höras icke, och mörkt var hörnet, där Sorgbarn satt. Så kom den tionde dagen av Sorgbarns vistelse på Ekö. Riddaren hade rott ut på sjön att fiska; Sorgbarn gick till skogen.
Viljen I vara rättvisa, så dömen icke henne, utan Karmides, som förförde henne, och den hårde fadern, som jagade henne ur sitt hus, medan hon bar detta barn sitt sköte. Myro kunde icke säga mer, ty hennes röst kvävdes av snyftningar.
»Så» det kom under snyftningar »så gick husbond upp till...» resten hördes icke. Lasses tårar flöto allt ymnigare; man kunde icke höra något för bara gråt och jämmer. Han anropade Gud hvart ögonblick och åbäkade sig, som om vettet varit på väg att lämna honom.
Arme lille pilgrim, ensam i världen men älskad av Gud! Vill du förlåta mig? Sorgbarn svarade med snyftningar. Sov nu! Sov gott, stackars barn! sade riddaren. =Grottan.= Icke litet fägnade det fru Helena att se det hastiga skifte, som timat i riddar Erlands sinnelag mot Sorgbarn.
Hon fästade den på modren och hviskade sakta: mamma! Derefter gled den öfver till Hanna med ett matt litet smålöje: Hanna! hviskade hon, och venstra handen famlade på täcket, som om den sökt en annan. Då brusto tårarnes bojor, och Hanna störtade ur rummet, rädd att skrämma Bella med de djupa, våldsamma snyftningar, som skakade hennes kropp. Gud vare lof, Gud vare lof!
Med ett brast hon i gråt och klagade, under försök att återhålla sina snyftningar: Jag är så ledsen för att Carolina inte läste bön, utan gick ut att spatsera och Lisa klädde af mig, och Lisa är stygg och gaf inte Miranda, fast jag bad henne springa efter Miranda som Heikki har. Fadern rynkade ögonbrynen. Hvad fan är det för en Miranda du talar om?