United States or Australia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Han blev besinningslöst rädd. I stället för att svara skrek han: Akta dig! Jag kan riva sönder testamentet när jag behagar! Faber stod en stund och funderade; därpå tog han ett steg fram mot gubben, stannade och sa: Hur skulle husbond kunna göra det? Jag har tjänat utan lön. Det vore orätt. Husbond skulle ångra sig.

Det blev nu Hansis tur att fundera och efter en stund sa han: Får jag komma tillbaka till dig, sedan allting är uppgjort med husbond? Hon svarade: Det blir väl, som du tycker. Grädel gick åter in, men Hansi blev sittande trappan. Och under det att han välvde allahanda planer för framtiden och beslöt att taga sig bort från bygden och dess dumma kvinnor, började äntligen tupparna gala.

»Hvad tror dufrågade frun och spände sina gamla grå ögon i den rödhårigas fräkniga ansikte. »Om Lotta sku' ha hört hvad husbond sa' i natt», mumlade Hilda och torkade ögonen med sitt förkläde... »Sa' i natt? Till hvem?» »Husbond sa' i natt till mig i stugan snyftade hon »att han tyckte han skulle vilja ha en ny hustru nu snart; tänk om hon hörde det! Och ... »Och

Jag skulle be er vara rigtigt fasta och hålla i det som är rätt, om man än bad er aldrig att göra orätt. Att vara sanningsenliga, om också ja om också husbond' sjelf skulle bedja er att göra orätt för att göra honom en tjenst. Skrif aldrig under, hör ni, förrän ni båda veten hvad det är ni skrifven! Kan ni läsa båda två? Vi sade att vi kunde det. Och derefter lofvade vi om igen att lyda henne.

Varhelst hon dansade fram, pinglande med speleverket och behagfullt nickande med skallen, måtte folk stanna och titta. Och likväl var märren ingenting mot husbond. Svarta klädesrocken med silverknappar mötte strax över knäna kragstövlarnas gulbruna uppslag. Västen blänkte av pärlemor, agat, karniol, onyx, silver och guld.

Gubben ropade: Kom hit! Jag hör dig inte. Långsamt och med sänkt huvud steg Hans fram till honom och utan att höja blicken från golvtiljorna frågade han, om Gruber verkligen stode fast vid, att han när som helst kunde riva sönder testamentet. Gruber jakade. , sade Hans, är det gott, att jag lämnar kvarnen redan i morgon, eftersom jag inte längre kan tro husbond hans ord.

»» det kom under snyftningar » gick husbond upp till...» resten hördes icke. Lasses tårar flöto allt ymnigare; man kunde icke höra något för bara gråt och jämmer. Han anropade Gud hvart ögonblick och åbäkade sig, som om vettet varit väg att lämna honom.

Han hade emellertid lyckats locka till sig och fängsla vallarepojken med allahanda dunkla löften om framtida förmåner. När nu Hansi med mössan i hand, trumpen men hövlig, begärde pengar till en helgdagsdräkt, blev gubben ursinnig och överöste honom med ovett. Hade han inte lovat honom framtida förmåner? Hansi svarade: Husbond lovar men inte vet jag, om han tänker hålla.

Slutligen började han tala med tydlig röst men i avhuggna och ibland svårförståeliga satser. Han sade: här var det. Husbond lovade att tala med skogsfogden om Grädel. Jag litade löftet, men han svek. visade han mig testamentet, att kvarnen och skogen skulle bli mina. Det tyckte jag var rätt. Men vad det led blev han ond mig.

Och ska hon säga det själv eller skicka skriftligt om det. Ja, varföre ljuga, varföre ljuga? mumlade Träsken. Men greven lade huvudet sned och betraktade oavvänt och med leende min gästgivarns beskuggade anlete. Och vad säger husbond själv? undrade han. Vad säger gästgivarn? Gästgivarn makade sig långsamt bort till Träskens fönster. Han sade: Det är mor som bestämmer.