United States or Martinique ? Vote for the TOP Country of the Week !


LEONTES. Besinningslöst du handlat, gamle, djärfve man, sådan storm du lössläppt, sändt din son kring ön Att hejdlöst krig förkunna, väcka upp till våld En öfvermakt, som slumrat. Hvem skall styra den, Hvem stäcka af dess härjning? Hvar är främlingen? Hvar göms han, svara! Frälsas måste han.

Snart från ena stranden till den andra Har den djärfve simmarn redan hunnit; Dock när dädan han sin hemfärd börjar, Dykar han i böljan oförmodadt, Icke , att krafter honom felats, Men att pröfva älskarinnan endast, Om han skulle en trogen maka. Hur han sjunker, märker den kära, Ser det, ilar, kastar sig i strömmen.

HERTIGEN. Det var en gång jag gaf er nåd, sade jag här: Ve dem, som gäcka denna nåd, jag återkommer, och fins ej skoning. Nu är jag här; mitt ord står fast. Välan! STÅLARM. Dränk i vårt blod ert namn för eftervärlden: och, att den ingen misskund er ge, dränk det också i Johan Flemings blod! HERTIGEN. Du djärfve! Döden snart skall tysta dig! För honom in i fängelset tillbaka.

Förgäfves, sen den djärfve fiskarynglingen Spridt ryktet, att Eurysakes var anländ, har Min fader jag bestormat, bedt om skonsamhet För Ajas' son, vår återkomne härskare. Förgäfves! Böner, föreställningar och hot Med gudars hämnd och vrede, ingenting förmår Beveka nu den aldrig svårbevekte förr.

Strax med ett vredgadt skall mot den raske Mattias de sprungo, Djärfve och färdige snart att bita den främmande skytten, Hade ej Petrus i hast tilltalt dem och hotat med käppen; Men de hörde hans röst och sågo hans lyftade skidkäpp, Tego de stilla och kröpo, med smidigt viftande svansar, Ödmjukt nära hans knän och smekte den gamle bekante.

Men du skall föra oss till målet. LEONTES. Djärfve, säg, Förstår du mina ord ej, eller aktar du En varning ej, med saktmod gifven, efter Du dristar detta upprorsskrål förnya än? Vet , att om du vågar detta språk ännu, Skall denna arm, skall detta skarpa dubbelsvärd Ditt hufvud klyfva till din fräcka tungas rot. är detta nog, säg, fattar du min mening nu?

Men en talltrast sjöng stranden, Att han kunnat mista anden, Tills jag halft förtörnad sade: "Bättre, om din näbb du lade Under vingen och till dagen Sparde tonerna och slagen." Men den djärfve hördes svara: "Gosse, låt ditt metspö vara. Såg du opp kring land och vatten, Kanske sjöng du själf om natten."