United States or Slovakia ? Vote for the TOP Country of the Week !


En af dem förklarar dock alltsamman för ett skämt och går att lyfta en af kapuschongerna, troende, att damerna maskerat sig detta sätt. Han möter ett blekt munkansikte och blir förfärad. Nu blir försåtet klart för alla, ty man ser i detsamma äfven Lucrezia Borgia, som oförmodadt framträder tröskeln af dörren. DONNA LUCREZIA. I ären bos mig! Lucrezia Borgia!

Bort han smyger, som om här han kände Af försvurna makters spel sig omhvärfd, Vill i skogens djup i frihet andas Några stunder och med stadgad seger Öfver hjärtats uppror återkomma. Knappt långt han hunnit, att af bäcken, Från hvars strand han nyss sin vandring börjat, Sorlet mer i kvällens lugn ej hördes, När i ödsligheten oförmodadt Af en syn nytt han öfverraskas.

År 1853 var Runeberg som bäst i farten med Sägnerna, han jämte Stenbäck och B.O. Lille oförmodadt kallades till ledamot i den förnyade psalmkommittén, som 1854 sammanträdde i Åbo med uppdrag att kläda den föråldrade svenska psalmboken i en tidsenligare dräkt.

Jag kunde ibland under timmarna sitta och betrakta henne, att jag ej alls viste hvad saken gälde, jag oförmodadt fick en fråga. Jag rodnade, kunde icke svara, fick af läraren en förebrående blick och kom åter för en tid ihåg att egna honom min uppmärksamhet. Agnes ögon beundrade jag isynnerhet. De voro stora, ovala och bruna, öfverskuggade af långa, mörka ögonhår.

Han ser, att entreprenören fuskat med grunden under den; eller han kommer oförmodadt in i fabriken en natt för att se, om allt står bra till, och upptäcker att mannen, som har vakten, icke är att lita och att en olycka lätt kunnat ske. Han känner det vara sin plikt att ingripa och rädda fabriken från undergång.

Gubben togs, och hans son slapp unnan. Den fejd, han detta sätt oförmodadt kom att öfvervara och deltaga i, var i honom sedan gamla dagar en outtömlig källa till erinringar. Säkert fingo vid den brådska, hvarmed försvaret å Danmarks sida måste bedrifvas, många, i synnerhet mindre, fartyg nödfallsvis löpa ut med både befäl och manskap af föga öfning.

"Vill du ge dig i väg, klöfnisse", hojtade Ante och använde öfvermodigt okvädingsord till fjällens renoxe, han, som blott var en skogarnas, nipornas svenskpojke! renoxen vardt sint. Blixtsnabbt, oförmodadt vände den sig om mot akkjan, med horn och framben till anfall emot pojkstrykern, som kallat honom "klöfnisse".

De hade kommit in en svedja, där skarsnön ej längre täckte fäldt timmer, stubbar och bråte, och skyndade nu in i djupa skogen där det ännu "bar". Gullspira hade kryat till sig, eller var det för att stötarna mot en och annan trädstam icke tilltalade henne. Ty helt oförmodadt sparkade hon sig lös ur fällen och hoppade iväg inåt skogen, i sjuklingshöljet af förkläde och ami om mage och hals.

Denne var hans vän, och skalden tänkte en gång fira hans förstföddes ankomst till verlden, han »tänkt' en lagerqvist kring vaggan till att linda», han helt oförmodadt fick ett bref från vännen, att hans fader hade aflidit, att det blir en sorgesång i stället.

Oförmodadt sprang han upp, såsom om han sluppit en stor börda, smög sig tätt under fönstret, drog sig tillsamman, att hans anlete nästan vidrörde marken och framgnällde i denna positur ett klagande miau, tillräckligt naturligt för att i ögonblicket gensvar från en af Sannas pensionärer där inne. Efter detta lyckliga förebud höll han sig tyst och lyssnade.