United States or South Sudan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Skymningen har fallit på. Mörkret upplyses af en ensam stjerna. Kölden knäpper i knutarne. Ute knarrar det under fötterna när man går. Håret betäckes med rimfrost. Borta i skogen låter det som om någon gret. Det är ulfven som »sjunger». Far och mor bada, i bastun äro flere, men icke Matti och Annikka. De ha gått hem igen, de hade glömt qvastarne, de tanklösa barnen.
En ofantlig brasa af grof tallved blossar vid ugnen och kastar ett bländande sken kring stugan, som ytterligare upplyses af pärtbloss, än stuckna i väggarna, än uppburna af egna klykor på golfvet. I detta skimmer rör sig eller hvilar oftast en tallös människoskara.
Det upplyses av tvenne phari: skålformiga, på gjutna pelare vilande lampor, men det trånga fönstrets höjd över golvet ger det även vid lampskenet ett dystert utseende. Väggarna, målade med azurblått, äro genom meandrar och arabesker delade i fält, som innehålla vart sin kristliga symbol. Fisken, som i den fornkristna symbolikens minnesmärken sällan saknas, är målad i guld över dörrfältet.
Hon befinner sig i en kammare, vars inredning vittnar om den yttersta torftighet. Det lider mot natten. Rummet upplyses av en sömnig lampa. Rakel bär i sin famn ett barn, hennes och Karmides' son. Den lille gossen sover. Modern betraktar honom med blickar av vild ömhet. Karmides skulle i detta ögonblick svårligen igenkänt den rike Baruks vackra och lyckliga dotter.