Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 30 april 2025
Hvarför är den sköna helgedom, Där naturen som prästinna dröjer, För min blick så stel, så glädjetom, Om ej dig jag bland dess under röjer? Såsom jag i stoftets bojor snärd, Såsom jag ett rof för ödets bölja, Är för mig du mera än en värld, Fast den minsta buske kan dig dölja.
LEIOKRITOS. Så, säger du, så lydde Delfoi-gudens svar? MEDON. Af hans prästinna gafs det med de ord, du hört. LEIOKRITOS. Rätt sade, Adamastor, du, att lyckosam Er sändning var, och glädjefullt det blir för mig Att med en kunglig gåfva vedergälla er. Dock nu en plikt mig trycker främst.
Hon är Afrodite Pandemos' prästinna, som Anatole France firade i sin diktsamling för 40 år sedan, den fåvitska jungfru med det fromma hjärtat, hvars dygd och oskuld i högre mening han så många gånger framhållit som ett uppbyggligt föredöme och ett exempel värdt vår begrundan.
Någon tid därefter hade den förra hetären, Afrodite Pandemos' prästinna, blivit en trosvarm medlem av Kristus' församling och en ärbar tjänarinna i det hus, där hon gjorde sin första outplånliga bekantskap med det glada budskapet. Vid samma tid avled den rike mäklaren Baruk, såsom man sade, av sorg över sin dotter.
Dagens Ord
Andra Tittar