United States or Sweden ? Vote for the TOP Country of the Week !


TEKMESSA. Ditt hjärta klappar än, o barn! Jag känner fläkten af din varma andedräkt Kring mina kinder. LEONTES. Det är han. Förundransvärdt Är detta lugn, likt dödens, som jag känner nu, allt är afgjordt, mitt olycksmått är fullt. TEKMESSA. O, öga, öga, nu först saknar jag ditt ljus! EURYSAKES. Ditt ögas ljus, jag bar det ljufva namnet förr; Du saknar det ej, moder, nu, du äger mig.

TEKMESSA. Dag kan väl bli af denna morgon ock en gång; gläds i hoppet, se, din konungs son står här! EUBULOS. Omöjligt, ädla drottning, du är vilseförd. Lägg icke till ditt olycksmått, nog stort förut, Den bittra rågan af en falsk, förrädisk fröjd. EURYSAKES. Du vågar tvifla, fast min moders ord du hört. TEKMESSA. Skall jag ej känna rösten af mitt eget barn?

blir det lätt för falska vänners hviskningar Att i hans sinne blåsa vredens flammor opp, Tills han förmås att öka än ditt olycksmått, Visst ej till gagn för honom själf och minst för mig. Bevaka därför dina sorgsna minnen väl, Att ej de med bittra ord förmäla sig Och föda af sig sorgligare minnen än. Nu att sköta dina värf; och äfven du, O folk, mig lämna!

TEKMESSA. O, när skall dock mitt olycksmått bli fullt en gång! RHAISTES. Du vill ej bekänna, hvar han finns, din son? TEKMESSA. Jag ville lida allt blott för att veta det. RHAISTES. äger jag ett medel, kvinna, verksamt mer Ån någon läkarkonstens varsamt mängda dryck, Att återge förlorad kunskap, väcka opp Erinringar, hur djupt de tyckas slumra än. Hitåt blott, hit med handen!