United States or Hong Kong ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och ingen blickade förgäves, ty de tre unga männen voro alltid färdiga med ett småleende eller en blinkning, när de märkte att ett vackert ögonpar riktades åt deras håll. Endast styrman Bryngelson var något reserverad. Han var i sällskap med förmän och överordnade.
»Man får något, som dom kallar för saké och som smakar ungefär som brännvinet hemma. Lika starkt är det åtminstone.» »Det gillas», sade norrmannen. »Och geishor finns väl där?» »Nog finns det jäntor, alltid», svarade Bryngelson. »Men om det är geishor vet jag inte. Dom kallar dom visst yoshis.»
»Hör hit», skrek han åt jappen. »Jag köper jäntan där. How much?» Med en flott gest drog han upp en packe engelska sedlar ur plånboken och kastade dem åt japanen. »Räcker det där?» Styrman Bryngelson vaknade upp ur den halva dvala allt dryckjomet försatt honom i. »Men kapten», protesterade han. »Det är ju nära tvåhundra pund.» »Håll mun, det har jag råd till», skrek Broman. Och styrman teg.
»Visst fanken», instämde Broman. »Om vi skulle fara till ett tehus och se på geishorna?» »Är du galen?» frågade norrmannen. »Dricka teblask, är det vad du vill? Fast geishorna är ju ....» Styrman Bryngelson hostade lätt. »Annars skulle jag kunna visa vägen till ett annat hus, där man slipper att dricka te», sade han. »Vad får man där då?» frågade Broman.