United States or Taiwan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Herr Adolf i ny sidenfodrad nattrock öppnade sjelf: Nå ändtligen, Thorsten, du skall tro att jag varit orolig för mina pengar ... jag måste sjelf betala svåger Lund och vill inte för någonting i verlden mankera! Du var snäll, som kom! Löjtnanten klappade sin kusin på axeln. Kära bror, min egen hedersprisse, du måste förlåta, men jag har inga penningar! Hvad? håller du mig för narr nu igen?
Du hörde det själv. Nu stå mina tankar stilla. Jag är dock ingen rädd man. Sven betraktade honom stelt. Konung och svåger, svarade han. Folket frågar dig, om du är kristen. Jag är det ej. Då brast tungans band och Inge sprang upp. Dödsblek men konungslig stod han framför stolen. Jesus Kristus, din är jag intill döden! Bönderna togo upp stenar och begynte kasta på honom.
Endast när ungdomarnas känslosamma viskningar någon gång övergick till lekfullt raseri, tassade hon bort, stödde hjässan mot dörren och lyssnade länge. Elsa? Elsa tänker väl på, att det är Gustens möbler? Likväl tröttnade Abraham snart nog på Gustens rum med dess immiga fönster, rinnande väggar, mögelfläckade tapeter. Han trotsade sin svåger och förde kärestan ut på gatan, under Krokens lampor.
Därför lite du på, att du blir välkommen på herrgåln, Både som svåger till mig och som en bösskunnig och känd man." Så han sade, och nöjd tog åter Mattias till ordet: "Se, på en okänd ort är man ögonmärke för alla; Hvaren, sådan är människors sed, vill spana den svaga Sidan hos främlingen opp och i tysthet gäcka hans felsteg.
Trenne döttrar har valackskan; Men den ena bannar modren: "Stygga Nera, säg, hvar var du?" "Banna icke, goda moder! Nära Donau har jag varit, Och har sett där unga tyskar. Åt den ena, som jag såg där, Ville han min svåger blifva, Gåfve jag den finsta skjorta, Att han till sin död den bure.
Det kommer en tid för var och en i hans medelålder, då människorna plötsligt bli trötta på honom. De ha mött honom för ofta, lytt och rosat honom för ofta. Han är varken längre en morgonsol eller en slutad dag. Därför bli de leda vid honom. Svåger, du som så ofta suttit med mig vid tärningsbordet, du bör veta, att ena stunden är du i otur men den andra slår du sexorna.
Superintendentens svåger ordnade sin växel och slog sig ned på sitt stamkafé med ljust och lätt sinne. Han träffade ett par vänner, och det kom in varor. Tiden gick. Man väntade på att superintendenten skulle komma tillbaka och bli fjärde man. Plötsligt ringde det i telefonen efter superintendentens svåger. Hallå, vem är det? Ja hör du, det är intendenten, jag
Hon sydde och sydde, den gamla modern till sju medellösa barn, den förr rika borgarmodern, sydde åt barnen i det äktenskap, som brodern förbannat. Så steg hon upp och bad att få tala vid sin svåger. Hon hviskar vid honom i ett hörn af salen. De båda gamla falla i hvarandras armar och gråta. Fadern tillkännager att modern skulle få begrafvas i farbrors graf.
Det är inte bruk att sucka i konung Inges sal, svarade en röst nedifrån dörren. Är det du, svåger? Det var en förnäm och sällsynt gäst. Jag har ju inte sett dig sedan vid kungavalet, och då var det nära, att du talat mig från både stol och rike. Det var din rättighet då, Sven, och jag är dig inte gramse.
De bestredos dock icke av honom själv. Han levde av vänliga människors vänlighet. I gentjänst uträttade han ärenden åt dem, vek bord, spelade fjärde man i bridge och sprang i bankerna med omsättningar. Härmed äro vi inne på dagens text. Superintendentens svåger hade en utsträckt växelrörelse med huvudkontor i den stad där han bodde och filialer i alla större städer och stationssamhällen.