United States or Tokelau ? Vote for the TOP Country of the Week !


Hur ofta har jag inte med kärleksplågor sett de frida ögonen! Han bar in huvudet i stallet, där Inges jaktsadel hängde över spiltan. Detta skall i morgon bli Inges jaktkost, när han sitter i skogen, sade han och släppte huvudet i sadelpåsen. Stora friska lingonfläckar slå redan upp utanpå tyget. Det rådde svår missväxt under tre år, och när det led mot det fjärde, blev det åter barvinter.

Kan Inges häst snubbla? frågade en bonde med elak stämma. Inge kände, att det var en dålig början, och han försökte att i minnet genomgå de stolta ord, som han ämnade tala från högen. Väl fyra eller sex gånger hade han kvällen förut uppräknat för hirden vad han skulle säga, men nu mindes han ingenting annat än ett löfte att tala länge och befallande.

det nu ske för kyrkans skull och för Inges skull, amen! Innan hon fick tid att svara, blev hon kullkastad över stalltröskeln, och ett snabbt yxhugg skilde kroppen från huvudet, som ännu rynkade pannan i rasande vrede. Nu ligger vägen öppen och rak, och jarlen är den mäktigaste både här och nordanskogs! sade han och lyfte upp huvudet och kysste det båda ögonen. Och nu kysser jag Inges kvinna.

Vi ha nyss alla tre noga rådgjort härom. Det var mitt mål att taga makten från de envisa bönderna och samla den hos Inges hird och tignarmän. Men de äro breda herrar och hitta de ett fel mig, kan någon av dem lätt lust att draga sig mina handskar. Vet du, Folke, när du inte själv påminner mig därom, kommer jag knappt ihåg att du är en högt uppsatt kungstjänare.

Ingemund skymtade ett ögonblick det frustande, svarta huvudet mot stjärnorna och lyckades att fast i tygeln. Vad vilja ni mig? frågade en klangfull kvinnoröst. Äro ni också Inges karlar? Inges karlar? Är han nära? sade Ingemund. Nej, ännu äro vi inte hans män, men vill Gud, skola vi snart bli det. Varför brått, valkyria? Därom behöver jag inte lämna dig några upplysningar.

Med trehundra ryttare kommer jag från konung Inges hov i Västergötland för att utrota de sista återstoderna av hedendomen i denna trakt. Och hårt ämnar jag slå till. Men jag har också ett annat ärende, som inte mindre ligger mig hjärtat. Inge har skickat mig med en hedersgåva till er husbonde, som jag hädanefter inför alla högt tänker erkänna som min far.

Det var ju icke heller längre av trä utan av stål och silver med Inges hökar skidan. Lyft upp huvudet, far, och sluta att sucka. De mörka åren äro nu förlidna. Där ute väntar gångaren Hallstens brud, din värste oväns dotter. Hon är nu en vuxen och frid kvinna, fast hon ännu ibland får heta liten, därför att hennes syster var mycket äldre än hon.

De viskade med varann och skrattade kvävt. Du skall inte lägga någon dyna Inges sida, sade Julia. Han vill ligga lågt. Jag är sömnig. Om jag finge vrida nacken av hanen där i buren tills i morgon! Jag tänker, att jarlen och husprästerna ändå hata dig tillräckligt förut. De äro rädda för din makt över Inge. Men du kunde vara försiktigare med jarlen. Utmanar han inte mig beständigt?

De yngsta prästerna och prästtjänarna följde jarlen genom mörkret och omringade honom hövligt viskande, men han sköt dem ifrån sig. Nej, nej, sade han, jag vill inte höra därom. Jag ligger redan loftet och sover. Min hand får inte vara med om något sådant, jag är inte bara Inges tignarman utan också hans vän, och han har gjort allt för mig, tagit mig upp ur intet och rustat mig med sitt svärd.

Svens ord höllo henne envist vaken. Hon visste, att man trodde honom ha falskt i sinnet och kallade honom en dålig spåman, men någon gång kunde också han råka att spå rätt. Till sist blygdes hon över att tvivla Inges lycka och ämnade just lägga sig ned igen dynan, men såg hon, att någon kom till dörren och vinkade.