United States or Cyprus ? Vote for the TOP Country of the Week !


En stund flöt bort, en stund ännu, det led mot natten redan, I skyn sam molnet silfverhvitt, men skymning låg där nedan. "Hon dröjer än; o dotter, kom, din oro fåfäng år, I morgon, innan solen gryr, är ren din brudgum här."

Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr, att vi jubla och vara glada i alla våra livsdagar. Giv oss glädje många dagar som du har plågat oss, många år som vi hava lidit olycka. Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare och din härlighet över deras barn. Och HERRENS, vår Guds, ljuvlighet komme över oss. du främja för oss våra händers verk; ja, våra händers verk främje du.

Upp reste sig Norna, blek som en död. Hennes ögon stirrade, hennes hår syntes resa sig och med utsträckt hand stod hon talande liksom i bäfvan, liksom hon varit tvungen att uttala orden: "tre gånger efter det Edith blifvit Corallins maka är hon i ditt våld, ett ögonblick hvarje gång. En gång hvarje vår, när dagen gryr just som månan nått sitt fylle, sedan dag och natt jemnats om våren.

Därför skulle vi icke frukta, om än jorden omvälvdes och bergen vacklade ned i havsdjupet; om än dess vågor brusade och svallade, att bergen bävade vid dess uppror. Sela. En ström går fram, vars flöden giva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning. Gud bor därinne, den vacklar icke; Gud hjälper den, när morgonen gryr.

Ännu, mitt barn, är din gyllene tid; Sedan, ack, gryr den väl aldrig blid. När kring ditt läger bekymren sig ställt, Slumrar du lilla ej mera sällt. Änglar från himmelen, täcka som du, Sväfva kring vaggan och le mot dig nu. O, de besöka dig sedan också, Men för att aftorka tårar blott . Sof, du min lilla; och mörknar det än, Tröttnar ej mamma att vagga sin vän.

de redliga makt över dem, när morgonen gryr, medan deras skepnader förtäras av dödsriket och ej annan boning. Men min själ skall Gud förlossa ifrån dödsrikets våld, ty han skall upptaga mig. Sela. Frukta icke, när en man bliver rik, när hans hus växer till i härlighet. Ty av allt detta får han vid sin död intet med sig, och hans härlighet följer honom icke ditned.

En dag gryr opp, en dag förgår; Hur mången lämnar ens ett spår, När den från oss är tagen? Den femte juli, ack, den drog Ej spårlöst bort, jag minns den nog Sen sjutton år den dagen. Det var den dag, Duncker dog.

Men han näpser dem, och de fly bort i fjärran; de jagas bort såsom agnar för vinden, uppe bergen, och såsom virvlande löv för stormen. När aftonen är inne, se, kommer förskräckelsen, och förrän morgonen gryr, äro de sin kos. Detta bliver våra skövlares del, våra plundrares lott.

Drotten i tornet Tre gånger slagit skölden, från läpp till läpp Hörs ropet om strid; jag känner ej mer." stod Oihonna, ljusnande opp. "Du man, Ditt värf har här du slutat", hon sade, ", för hans dotters hälsning till Morvens kung; Hur morgonen gryr, hon ser i hans torn." Hvi dröjer han, Fjalars son? Har Innishonna i lundars natt Hans stridshåg lockat till hvila, Förgäter Hjalmar sitt ord?

Men än det lutande torpet vid stranden Höll sitt öga hans vän och mindes den åldrige fiskarn, Hvilken från barndomsåren han där sett vistas och lefva; Honom han mindes och frågade nu sin syster och sade: "Lefver han än, den gamle, och ser man hans julle träsket Likasom förr, när morgonen gryr eller aftonen nalkas?