United States or Costa Rica ? Vote for the TOP Country of the Week !
Den lilla surdegen fanns där emellertid, och vid flera tillfällen hade den helt plötsligt genomsyrat hela församlingen. Då gingo gubbar och gummor, ynglingar och flickor, män och kvinnor en efter en den smala stigen över myren till Spilleboda. Här lägrade de sig kring torpet och väntade tålmodigt, att predikanten skulle utträda.
Mor derinne i torpet hade skänkt honom för betfisken, som han metat upp, korgen half med strömming, det var en glad dag för den lille! Slutligen stötte båten med de tre männen ut, och de båda karlarne rodde med full fart.
Bortom mon där, vid det lilla torpet, Vistas, gamla mor, en sällsynt fågel; Under hösten har på den jag lurat, Under vintern har jag nu den fångat, Men till våren vill jag föra hem den. Underlig är fågeln där; den äger Icke vingar, men en famn i stället, Icke dun, men silkeslena lockar, Icke näbb, men tvenne runda läppar."
Men icke sörjde jag egentligen, ty Stål dog en vacker död... han dog för fosterlandet, för Sverige, gossar... och jag hoppas med tillförsikt, att han är salig. Samtalet gick nu över på andra ämnen, och djäknarne inhämtade av detsamma, att torpet, som arrenderades av korporalen, tillhörde patron Brackander på Trevnadslösa.
Om en qvart var patronen hemma inom sin gårds omhägnad. Peltonens hustru stod på andra sidan, vid grinden, och spejade utåt vägen. Hvad ser hon efter, madam? ropade Uninius, vänd till henne. Jag ser efter pojken min, han var med löjtnantens ytterplagg till östra torpet och borde väl vara tillbaka snart, svarade qvinnan med osäker röst. Inte har patron sett honom?
Men än på det lutande torpet vid stranden Höll sitt öga hans vän och mindes den åldrige fiskarn, Hvilken från barndomsåren han där sett vistas och lefva; Honom han mindes och frågade nu sin syster och sade: "Lefver han än, den gamle, och ser man hans julle på träsket Likasom förr, när morgonen gryr eller aftonen nalkas?
Mer än lefva, fann jag, var att älska, Mer än älska är att dö som denne. Högt i skogen låg det ringa torpet, Djupt i ödemarken, långt från vägen, Där sen hösten krigets skiften rådde.
Jag såg honom vid torpet, han kastade »smörgåsar» i sjön. Det är att hoppas att han inte gått och dränkt sig, skatten... Det är djupt vid stranden hela vägen, hon skulle hålla sina ungar hemma så här dags, madam, så skulle det inte hända dem någonting.
Men uppe på backen vid torpet stod Matti. Hans hjerta klappade af stolthet. Han bar fars hvita fårskinnspels på axlarne och stora skinnmössa på hufvudet. Att för det granna herrskapet få visa något af sin dugtighet var hans innersta åstundan i detta ögonblick. Vid väggen stodo skidorna, nytjärade och blanka, tre och en half aln i längd. Trots den djupa snön går det bra nedför backe.
De voro hungriga och Alma kände sig trött, då de hunno fram till torpet. Nymark talade med torpfolket. De fingo en skild kammare, till hvilken en dörr ledde från farstun. En hvit duk breddes på bordet och husets unga, frodiga dotter hemtade fram mat. Ofantligt stora brödstycken, fisk och kött. Smör så mycket, att det helt säkert varit nog åt tio personer. Slutligen varma potäter och mjölk.
Dagens Ord
Andra Tittar