Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 12 maj 2025
Gudstron har lärt mig, att en tidig död ofta varit fromhetens lön; jag emottager som en ynnest av gudarne den skickelse, som tryggar mig mot faran att vanhedra en levnad, som hitintills sökt vara dygden och mandomen trogen.
Så blir lugnet befäst, och sämjan växer, och kvinnan Tryggar sig glad vid den starkares arm och beskyddas af honom; Själf han äger sin fröjd i henne och ger för den kära Lif, om det gäller, och gods, som den tandbeväpnade hunden Stannar mot vargen med mod för hjorden, och trampar och trampar, Färdig att kämpa för den och föraktande hotet af döden.
Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs. Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet. Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv. Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.
Jag varit ung, är gammal vorden, Har mycket sett och skådar än, Men aldrig såg jag dock på jorden Rättfärdig man gå utan vän; Ej heller såg hans barn jag gå Ohulpne och sitt bröd ej få. Pris vare Gud, han öfvergifver Ej den, till honom sätter tro; Allt skiftar här, men fast förblifver Den frommes stilla fröjd och ro, Han bäfvar ej i lifvets strid, Han vet, hvem han sig tryggar vid. N:o 52.
Dagens Ord
Andra Tittar