United States or Antigua and Barbuda ? Vote for the TOP Country of the Week !
Stundom undföll Singoallas namn hans läppar; men det skedde tanklöst, och ljudet av detta namn, förut så älskat, trängde då, liksom hade det kommit ur en annan mun, helt främmande in i hans själ och fyllde honom med ångest. Han påminde sig oredigt det äventyr, han utstått i det vandrande folkets läger; han kände sina armar bundna och såg en dolk måttad mot sitt bröst.
När i morgonlugnet öfver fjärden Första gångens ringning ljöd och klangen Hann hans öra, var den dof och mattad, Och han fann sig långt från kyrkan, längre, Än när först han lade ut från hemmet. Och det ringdes andra, tredje gången, Och från fjärran än blott kommo ljuden. Och mot höjden hof den gamle ögat, Såg mot gråa skyn som med en fråga, Utan kraft och råd och hopp och bana.
Ty såsom ett fåfängligt ting har detta kommit till världen, och i mörker går det bort, och i mörker höljes dess namn; det fick ej ens se solen, och det vet av intet. Ett sådant har bättre ro än han. Ja, om han än levde i två gånger tusen år utan att få njuta något gott gå icke ändå alla till samma mål? All människans möda är för hennes mun, och likväl bliver hennes hunger icke mättad.
Och solen sjönk, och kvällen kom, den milda sommarkvällen, Ett sken af mattad purpur göts kring bygderna och tjällen, Från dagens mödor glad och trött en skara landtmän kom, De fyllt sitt värf, de vände nu till sina hyddor om.
Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda. Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt. Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN. Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
Till handling därför, medan tid oss ges ännu! Sen er omkring, i glesa hopar samlens I Till värn för denne, många knappt beväpnade; Kring drotten, kring Leiokritos, min fader, står En tallös skara, bättre rustad, ordnad mer Och all sin makt och välfärd skådande i hans. Förkrossas skall han hjälplöst, återvunnen knappt Åt lifvet nyss och af sin dödskamp mattad än.
O, själfva fröjden, som lyfter andras sinne mot skyn, är för tung för hennes, den minsta dryck ur naturens hälsobägare upplöser hennes väsende. Mattad, nästan vanmäktig, har hon blifvit återförd på sitt rum. Huru skall allt detta slutas? Den 17 april. Blommor redan! Ett glas med sippor står på Rosas bord.
Länge satt dock ej den ädla flickan, Längre ej, än efter solens nedgång Plantan mattad väntar aftondaggen, Förrn en tår föll ned på hennes kinder Och hon sjöng med lutad panna sakta: "När ett hjärta mött ett annat hjärta, Ringa blir då, hvad förut var mycket, Jord och himmel, hemland, fader, moder.
Tsaren, säg, blef han förrådd i striden?" Tjänaren till svar åt henne detta: "Härskarinna, hjälp mig ned af hästen, Svalka sen mitt hufvud med friskt vatten Och med vin befukta mina lemmar; Jag är mattad af de djupa såren."
Gör falken färdig, min hvita falk Skall blänka i skyn i dag!" Moskva, du gula, du lugna flod, Hvad dån vid din blomsterstrand! Ett dammoln rullar i hvirflar fram Och brusar förbi din våg. Är det af hjordar en mättad här, Som stormar till stallen hem? Är det orkanen, som hvälfver vild Den glödande vägens sand? Hur lämna hjordarna lundars skjul, Då solen är högt ännu?
Dagens Ord
Andra Tittar