United States or Sudan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Derefter föll Bella i en stilla sömn, andades djupt och jemnt och fick en svag skiftning af rödt på sina kinder. Hennes mor och Hanna sutto orörliga vid hufvudgärden. Det var, som om de hört de aflägsna vingslagen af hoppets efterlängtade dufva och icke vågat med en hviskning skrämma henne åter på flykten. Efter ett par timmars lugn sömn uppslog Bella ögonen, och blicken var fullkomligt redig.
Voj, voj, voj, hvad för illa har jag gjort åt er, när ni plåga mig så der; voj, voj, voj, förbarma er öfver mig olyckliga, voj, voj. De drogo henne med sig och svarade ingenting. Och om hon började höja rösten, varnade Holpainen henne: Nå, nå! Kom ihåg, att vi ha banden med oss. Då sänkte Mari genast rösten nästan till en hviskning. De mötte flere personer, dels till fots, dels åkande.
Där stod vid sitt bröstvärn Finlands tropp, Såg trotsigt faran emot; Men från rote till rote en hviskning lopp, Man hörde ett dämpadt knot: "Han är borta, han gömmer sig undan igen, Generalen synes ej än." Men han syntes, han kom.
På drifvans bädd hur mången natt Jag hörde detta ord Af gråa kämpen, där han satt, Långt skild från hemmets jord; Det var hans eld, när det var kallt, I fjärran bygd hans hem, hans allt. Då flög en hviskning oss förbi, Ett rykte söder från: Det talte om förräderi, Om våra vapens hån; Från man till man, från trakt till trakt Det möttes blott af stolt förakt.
Då hans hvita Bijou bland lederna lopp, I sin snöglans purprad med blod, Och genralen med tjusningens eld i sin själ Gladt hälsade trupp och befäl; Då spordes ej mer ett smygande knot, En hviskning, bister och dof, Nej, ett jubel stormade honom emot, Och i jublet hördes hans lof, Och det roptes af röster till tusendetal: "Hurra för vår tappra genral!"
I ett hörn af salen sutto Inez och Bibbi och hviskade med lifliga gester och uttrycksfulla miner. Det såg roligt ut och Hanna gick bort för att helsa på dem. De sågo ej att hon närmade sig och hon råkade höra slutet af en högtidlig hviskning: .
Allt är så tyst i din rund, så stilla än; Af vällust dö de ilar, som nalkas den. På gyllne vingar fladdrar den dolda flärden; Säg, lilla blomma, hur skön du finner världen? Du kan ej ana ännu vid fläktens lek, Vid fjärilns hviskning och morgondaggens smek, Hur snart de yra vännernas hyllning slutas, Hur mången sorgsen tår på din kind skall gjutas.
Och tack för bibeln, som är ditt eget heliga ord, tack att jag har en bibel och kan läsa i den. Låt den alltid lysa för mig och leda mig hela vägen hem till din himmel, amen!" När lillebror kom. Med teckning. Vivi stod med knäppta händer, Leende, af undran full. Nyss hon väcktes af en hviskning: "Vakna nu, mitt hjärtegull, Och gå sakta in till mor, Så får du en liten bror."
Han hade rest sig upp; varsamt och ömt lade han sina händer kring detta lilla hufvud med det silkeslena håret, sakta och mjukt tryckte han sina läppar mot hennes panna. »Gud välsigne dig!» flög det som en hviskning ut af hans mun. Han visste icke hur det kom sig att han valde just de orden.
Så stodo sakerna på ängen, och i denna sysselsättning var vår lilla kund stadd, då en växande hviskning: "Herr Gyllendeg, herr Gyllendeg!" slog hans öra med skräck och förkunnade ankomsten af den, som minst af alla människor var efterlängtad vid detta tillfälle. Och herr Gyllendeg stod framför den bestörta skaran, svettig, flämtande och nästan mållös af vrede.
Dagens Ord
Andra Tittar