United States or Jordan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Det var uppriktigt menadt, klokt handladt och hade ingen baktanke. Det var ett bokslut med det gamla och önskan om god samvaro för framtiden. Följande middag kom fadern upp till Johan på hans kammare och tackade honom för hans ädla beteende mot mamsell, och som uttryck af sin glädje lemnade han honom en liten present, en länge efterlängtad till och med. Det var en kemisk apparat.
För henne kom döden som en efterlängtad befriare, hon hade ju så länge varit sjuk. Jag menar ej så . . . jag menar . . . om det är mycket förskräckande att .
Han, Karmides, hade verkligen satt sig upp på kappadokiern Akilleus och mitt i natten ridit ut till Lysis' villa för att hugsvala den bekymrade. Vid framkomsten rådde i villan den djupaste tystnad. Sömnens hulda genius förde där sin vallmospira. Gästerna slumrade, envar inom sin dörr, i den långa aulans pelargång. Till och med den djupt bekymrade njöt en efterlängtad ro.
Så stodo sakerna på ängen, och i denna sysselsättning var vår lilla kund stadd, då en växande hviskning: "Herr Gyllendeg, herr Gyllendeg!" slog hans öra med skräck och förkunnade ankomsten af den, som minst af alla människor var efterlängtad vid detta tillfälle. Och herr Gyllendeg stod framför den bestörta skaran, svettig, flämtande och nästan mållös af vrede.
Så dyster och stel den senare perioden af vår höst än är, medför den dock på flere orter egna sysselsättningar och intressen, som bidraga att göra den för dessa trakters innevånare lika efterlängtad och viktig som någon af de blidare årstiderna. Längs hela sträckningen af vår kust är förhållandet sådant.
Glad som en efterlängtad majdag kom Jag då till oskuldens och fröjdens lekar, Och hvar som helst jag gick vid Minnas arm, I fältets dager eller parkens skymning, Församlades af bygdens muntra barn En menlös skara, som sin ringdans knöt Omkring vår kärlek, eller vid vår lycka Sin egen, anspråkslösa lycka band. Skall ej en gång ett skuggspel af hvad då Var verkligt unnas mig ännu af lifvet?
Min härskare, min konungs son, nu konung själf, Min ädle konung, saknad, efterlängtad, sörjd I långa år, välkommen gudahägnad nu! TEKMESSA. Du tviflar då ej längre? EUBULOS. Tvifla! O, när nyss Han kom, halfslocknad, härjad, blek, hvem undrar väl, Att jag i honom icke kände Ajas straxt? Nu har han lifvats, lågat såsom hjälten förr, Nu har min ungdoms konung jag i honom sett.
Utan kärlek, ensam, må du lefva, Aldrig glädjas af ett barnbarns joller Och, då döden nalkas efterlängtad, Legda händer dina ögon sluta! Och jag mindes furstens broder, Dmitri, Honom, på hvars hjässa skulden hvilar, Och jag ropte, främling, rys att höra Hatets ord: 'Dubbelt, dubbelt ve dig, vilde Dmitri, Du, hvars svarta afund allt förvållat!
Endast ett afbrott har enformigheten här, en liten fest, hvars regelbundet återkommande tjusning gör hvar lördagsqväll lika efterlängtad som full af glädje.