United States or Spain ? Vote for the TOP Country of the Week !
Holpainen höjde upp lampan, för att bättre kunna se henne. Hvad felas dig? Se så! Han skakade henne vid skuldrorna, och nu kom Mari ändtligen till sig sjelf. Men hon såg skrämd ut och ögonen sväfvade oroligt omkring. Hvarför skrek du? Inte, inte så hårdt, hviskade hon, att de inte komma tillbaka. Hvilka? De, de samma.
Men hvad blir det bättre deraf, sade Heiskanen, då hon i alla fall måste föras. Du får en svår natt, om hon igen blir oregerlig. Och barnen äro rädda, tillade Tiina Katri. Nog kan det vara så, sade Holpainen. Vi skola gå och se, hurudan hon nu är. När de kommo in, syntes Mari inte till. De sågo häpna omkring sig, till dess Tiina Katri märkte, att sängklädshögen närmast väggen var litet pösigare.
Stick den i väggspringan så länge, sade hon. Tiina Katri och Lopo stälde fram stolar åt männen; sjelfva satte de sig på sängkläderna i knuten. Nu skall jernvägsarbetet börja, sade Heiskanen, i det han tog upp från fickan pipa och tobakspung. Stoppa i också du, Holpainen. Jaså, skall det börja redan. Då kan man åter komma att lefva upp, Gud vare lof, sade Lopo.
Det fans också en annan orsak, hvarför Holpainen försökte sofva så mycket han blott kunde.
Tusen tack för ert besvär. Jag kom inte ens att fråga efter ert namn. Holpainen heter jag. Jaså, Holpainen. Ja, tack ännu en gång. Förtjenar inte. De skildes. Mari gick nu hastigt hemåt. Ju närmare hon kom, dess mer beklämdt blef hennes bröst. Skulle hon förmå åter igen gå och se allt detta elände, sjukdom, nakenhet och brist.
Hon skulle haft lust att slå honom, men hon vågade inte, han var så stark och han skulle genast taga i henne med sina hårda näfvar. Hon måste vara stilla ... stilla ... men bara han somnade, Holpainen, då skulle hon gripa med naglarna omkring hans strupe. Bara han somnade... Mari öppnade ögonen helt litet, men slöt dem åter, då hon mötte mannens lugna och forskande blick.
Holpainen höll henne fast med båda händerna. En prest! En prest! ropade han, så snart Tiina Katri visade sig i dörren. Och doktorn! ljöd det ännu efter henne i farstun. Tiina Katri sprang. Först till presten och sedan till doktorn. Och båda följde genast hennes brådskande kallelse. Pastorn kom först. Men han kunde inte ge någon hjelp.
Jag skall tvätta lilla Anni, och sedan måste hon väl föras bort från det varma rummet. Och jag måste börja laga kista, sade Holpainen. Mari, som hittills inte hade sagt ett ord, började nu plötsligt tala, hastigt och häftigt. Blå kista och hvitt täcke; det bör vara sherting, och en blomma i handen. Skaffa pengar någonstans ifrån, Holpainen. Jo, jo.
Han försökte stiga upp så sakta som möjligt, att han inte skulle väcka Mari, och steg försigtigt öfver henne fram till vaggan. Annis ögon voro slutna, men hon vred sig och qvidde ynkligt. Holpainen vaggade och försökte sjunga, såsom Hellu eller Mari, men han fick inte sin röst att böja sig; det blef blott ett sträft brummande. Anni tycktes bli förvånad deröfver.
Hela dagen sög han sin tomma pipsnugga; någon tobak fans der inte, men derifrån kom ändå en liten svedd smak, och sjelfva sugandet var dessutom redan en njutning. Vid middagstiden var Hellu inte ännu hemma. Men hon hade från sin påse lemnat på bordet några kalla potäter och en råttäten brödbit. Holpainen hittade i skåpet salt, som han lade i vatten.
Dagens Ord
Andra Tittar