United States or Martinique ? Vote for the TOP Country of the Week !
Den djäkeln kunde kläckt fram det i tide. Vi kunna aldrig visa dem för folk det blir bara flin. Och du, som var så grann ditt hår stod som ett skatbo. Du har grant hår, fastän det är lite rödt. Det är det visst inte har aldrig varit rödt. Det enda skulle vara Sa du något? Nej. Lång tystnad. Hihihi! Hvarför fnittrade du du tänkte bestämdt detsamma som jag? Hihi jag kan inte säga det!
Att hon inte ville ha följe! Ja se det är obegripligt! Håhå! När man går ut om natten! Håhå! Om natten. Då fnös karlarna till och kvinnorna fnittrade. Den uppbragta flickan ropade: Vad går åt er, grinollar? Kan inte hennes nåd bli nödd att gå ut mitt i natten? Det kan hända vem som helst, nu till mitt i bärtiden!
Redan på första klassen, då hon observerade att kamraterna i hemlighet fnittrade åt moderns fasliga svenska eller gjorde narr af hennes löjligt utstofferade klädningar. Modern kom in, svettig af det myckna bråket. Klockan är sju. Skall du inte börja laga dig i ordning? Tag den vackra ljusröda klädningen. Inte så här hemma, mamma. Visst skall du sätta den på dig.
Slutligen sade Smygaren: Ja, kära Petréus, jag behöver inte fråga dig, varför du inte läst på. Den, som använder hela eftermiddagen att gå ut och kurtisera flickor, den går det till sist på tok för. Och det gör det med dig! Stellan blev plötsligt blodröd i ansiktet. Någon längre ned i klassen fnittrade. Han vände sig om för att upptäcka, vem det var.
De vände inte ens på hufvudet, när han stönade, och han hörde med vanmäktig ilska hur de kysstes och fnittrade utan att bry sig om döden, som så att säga stod på tröskeln. Och de hjärtlösa orden nådde tydligt den dödsdömdes öra. När tror du kräket storknar? sa Flint. Nu skulle han väl snart vara mogen, tycker jag. Inte kan han väl hålla ut natten öfver! sa hon.
Hon såg upp, hela ansiktet log, men ögonen voro av gråsten, matta och uttryckslösa. Man kan väl inte vila sig jämt Se på mig, hi, hi, fnittrade ingenjören till. Se bara på mig, Marie Det är en annan sak, Julius. Du har dina tankar och funderingar. Inom familjen och dess närmaste omgivning betraktades ingenjören som en "tänkare". Och man bemötte honom fördenskull med en viss medlidsam vördnad.
Han tålde icke se hustomtens illvilligt grinande ansikte. Men när han kom in i förstugan möttes han av Evelin. Vad gör ni här? Evelin smög sig undan i mörkret och fnittrade mjukt. Hennes nåd har befallt mig hit. Abraham gick upp på sitt rum. Det var för tidigt att gå till sängs. Han satte sig i fönstret och skrev i notboken ett brev till Elsa.
Hon gick ut på trappan och lockade med smeksamma ord och läten på Lasse och flickorna. Men barnen hängde vid storstugans vägg, lyssnade till Träskens fiol. Det gladde henne, att barnen hade nöje. Ja, det är sant, sant, sant, sade hon för sig själv och fnittrade. Det är sant att det är trevligt med den Träsken. Och med greven med fördenskull, med greven med.
Konstapelns lantligt troskyldiga blick avspeglade en med tvivel blandad förvåning, och hans kvinnliga sällskap fnittrade till. De hade tydligen inte tänkt sig att en bärare av detta stolta, om ock något färska namn brukade se ut på det där viset. Silverbuckla rodnade. »Jag önskar ange en person, som tycks heta direktör Askengren, och som för närvarande uppehåller sig på hotellet.»
Gubben försvann ut i kapprummet, medan de äldsta pojkarna fnittrade och de yngre räckte ut tungan. Så öppnade han dörren sakta, stängde den bakom sig, med handen smusslande bakom ryggen som en trolleriprofessor, bugade till höger och vänster och log Det hela var idiotiskt. Småpojkarna voro alla övertygade om att gubben var fnoskig.