United States or Azerbaijan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Den glädje, varmed Ammianus' brev uppfyllde Krysanteus och hans dotter, blandades med oro och farhågor, när han skildrade den oförvägenhet, varmed Julianus blottställde sin egen person. Han tycktes även i detta avseende hava tagit Alexander till sin förebild.

Jag såg mig själv som en annan person, såg, att jag lade kött min tallrik, skar i det och försökte äta. Hela tiden tänkte jag blott ett: vagnen, som inte kom. Gud i himmelen! Vagnen kom inte, och där hemma låg min gosse och dog, och jag kunde inte komma till honom.

vi nu en gång voro komna i en höghvälfd folkvänlig tankegång, beslöts det tillika att vi skulle lemna vissa detaljerade upplysningar till praktisk nytta för vårt eget kön, hvilket vi kände oss stå närmast, efter som vi ej hade någon manlig person i vårt sällskap.

Med chefsämne menas något mycket obestämt; ibland menas en person, som för det första har ett fördelaktigt utseende och stark skäggväxt, är fullmålig, det vill säga håller minst sex fot, har råd att bära verkets uniform, äger en eller ett par utländska ordnar, att han kan visas i deputation slottet, har ett namn, som icke slutar son eller berg eller lund, med ett ord är en presentabel karl.

Den, som har med vägning att göra, kan spara åt firman genom att betvifla vikternas riktighet och dem justerade, äfven om detta tillkommer en annan person. Till och med springpojken kan påskynda sin befordran genom att göra mer, än hans instruktioner, strängt taget, ålägga honom.

En misstänksam person kunde snart undra, om ni inte släppte ut för många. Och papperslapparna skulle förlora anseende; folk skulle börja tvifla att ni kunde vid anfordran betala alla dessa utlofvade dollars. Från detta ögonblick skulle ni icke kunna utlämna flera.

Dagen efter sådana drömmar kände han av en oförklarlig anledning oviljan mot sin far ännu starkare. Men plötsligen inträffade något, som med ens riktade hans hat mot en annan person, prästen, som konfirmerade honom. En dag efter konfirmationslektionen höllo läsbarnen ett sammanträde för att tillsätta en kommitté med uppgift att välja en minnesgåva till prästen.

Han hade småningom kommit ända upp till tamburdörren, tätt följd av fru Mortimer, som hela tiden pratade nästan utan avbrott och som hade den vanan att stå alldeles inpå näsan den person hon talade med. Hon hade utan att tänka det fallit in i sin vanliga muntra och kvittrande samtalston och gjorde Tomas en mängd betydelselösa frågor angående hans mor och syster.

Vi behöfde nemligen en stunds rast för våra skrattmuskler, och inbillade vi honom, att den person, till hvilken der nu dukades med sådan långsam högtidlighet, var en berömd norsk lärd, som uppehöll sig här för att göra vigtiga forskningar.

Jo, han skulle böja sig ned öfver mig, där jag låg divanen, närma sitt ansikte till mitt, men ej för nära, långsamt att jag riktigt kunde betrakta det; se mig i ögonen, leende, fängslande mig med det oemotståndliga behag, som kan ligga öfver hans person, och skulle han kyssa mig lätt, fint, skälfvande varmt, men icke rått.