United States or Iran ? Vote for the TOP Country of the Week !
Men i de dagar, då männerne ute voro i härnaden, stundade åter till den tiden, då qvinnorne gingo till och begreto Jephthas, den Gileaditens, dotter; såsom sedvänjon var i Israël. Nejden är lugnad; floderne svalla Purprade endast af aftonens färg; Israëls döttrar! församlen Er alla; Samlen Er alla på Gileads berg.
På aftonens guldmoln Segla de kring, framtindra ibland i en stråle af solen, Blicka ur blommorna, glittra på sjön och andas i luften; Var det ej dem, som du mente, och dem, som du lärde oss älska?" Så han sade.
»Misten», svarade Lotta och såg bort ... det betyder regn om afton, men om morgon betyder det vacker dag.» Nu hördes hofslag borta vid bron, och en piskas skarpa smäll skar genom aftonens tystnad.
Herdar skola komma över henne med sina hjordar; de skola slå upp sina tält runt omkring henne, avbeta var och en sitt stycke. Ja, invigen eder till strid mot henne. »Upp, låt oss draga åstad, medan middagsljuset varar! Ack att dagen redan lider till ända! Ack att aftonens skuggor förlängas! Välan, så låt oss draga ditupp om natten och förstöra hennes palatser.»
Han tackade vänligt hvar trupp därvid Med en krigares enkla ord För trofast heder, för manlig strid Och för kärlek till fosterjord. Han nådde sin yttersta flygel till slut Vid aftonens sista glans; Han tackade skaran där, som förut; Den fördes af kapten Schantz. Den glesnat mycket, han såg det väl, Fått luckor i hvarje led; Snart fäste dock annat genralens själ, Och nu ryckte han fram därmed.
Herr Gåsevinge vaknade ganska tidigt morgonen därpå, och hans första tanke, sen han släckt sin törst, var en dunkel föreställning om den föregående aftonens äfventyr.
Han visste att han blott behövde räcka ut handen för att få en ny borgen av primus, ty han lånade aldrig pengar; han skulle gärna göra det i övermorgon, men icke i dag för sin systers skull, och utställaren var en fattig kamrat! Han skulle ha mördat primus, om han sett en enda misstänkt blick under aftonens bal kastad på hans systers eleganta klänning.
Aftonens stora händelse var över och den långa rad av stora och små syndare och synderskor, som nu vandrade över estraden, intresserade mindre. Endast då Evelin och Gula Rosen omfamnades och kysstes gick det åter en stor fläkt genom salens dimma och dunst. Ty det var känt, att de båda kvinnorna levat i bitter fiendskap. Efter Evelin kom Elsa Sörman.
Talet föll naturligtvis också på William under aftonens lopp och modern nämde att hon icke sett honom sedan julaftonen. Herr Hedström uttryckte sin förvåning. »Vet ni ingenting?» sade fru Zimmermann öfverraskad. »Hvad då?» »Vet ni icke att det kommit till en brytning mellan honom och mig?» »Nej. Det har han inte nämt ett ord om. Hur kom det sig?» »Det var en bagatell.
Ser jag mot skogen, ser jag en hjord allenast Af rädda får, som i damm tillbaka vända; Ser jag längs böljan; endast en skara måsar Glimmar i aftonens brand. Men du, hvars ögas strålar på en gång famna Planetens segrande lopp, atomens dvala, Säg, förrn du sjunker, glödande sol, hvar är hon? Säg, hvar den älskade är! Förgäfves!