United States or Cameroon ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hane, född af finska fäder, fyllde Sjutti vintrar på sitt ärfda hemman. Gammal själf, han ägde unga söner, Trenne tvillingspar, det äldsta sjutton Och det yngsta femton vårar gammalt. Sköna, kraftiga de voro alla, Lika bäckar, som af vårregn svälla; Var dock någon framför andra härlig, Var det visst den unga Tomas Hane, Äldre brodern i det andra paret.
För jordens gudar höjer jag ej sången; Jag bringar offret af min lyras röst Åt trånaden, åt den förgråtne fången, Som gömd och okänd ammas i mitt bröst. Där mellan lifvets sorger bor den höga Med dunkla forntidsminnen i sin barm, Och tårar svälla i hans mulna öga, Och tomhet famnas af hans sträckta arm. O, hvarför kan jag ej hans dar besälla, Ej finna svalka för hans hjärtas brand!
Men i de dagar, då männerne ute voro i härnaden, stundade åter till den tiden, då qvinnorne gingo till och begreto Jephthas, den Gileaditens, dotter; såsom sedvänjon var i Israël. Nejden är lugnad; floderne svalla Purprade endast af aftonens färg; Israëls döttrar! församlen Er alla; Samlen Er alla på Gileads berg.
Vem är denne som stiger upp såsom Nilfloden, denne vilkens vatten svalla såsom strömmar? Det är Egypten som stiger upp såsom Nilfloden, och såsom strömmar svalla hans vatten. Han säger: »Jag vill stiga upp och övertäcka landet; jag vill fördärva städerna och dem som bo därinne.» Ja, dragen ditupp, I hästar; stormen fram, I vagnar.
Kraft, fägring, fröjd och frid, De kommit och försvunnit, Det har jag sett alltid. Hvad fast man kunde kalla Står ej på jordens grund; Som hafvets vågor svalla, Här svallar stund på stund; Ett haf är tiden här, Den starkaste måst falla, När hans våg kommen är.
Ungefär vid den tid, gossarna började sina arresteringar på ängen, slöt herr Gyllendeg sin middagslur och gick till sin verkstad. Han hade nu nog länge försmäktat af lugn för att längta till denna sin hälsoorts upplifvande strider. Också hörde man tydligt hans andedräkt svälla och såg hans näsborrar vidga sig, då han nalkades dörren. Man fann, att han kände lukten af någon harm.
De väntade att han skulle svälla upp eller helt plötsligt falla ned död; men när de efter lång väntan fingo se att intet ont vederfors honom, ändrade de mening och sade att han var en gud. I närheten av detta ställe var en lantgård, som tillhörde den förnämste mannen på ön, en som hette Publius; denne tog välvilligt emot oss och gav oss härbärge i tre dagar.
Men den stickande smärtan qvardröjde i bröstet och läkarn sade: "Var lugn och allt är snart bra åter, men", tillade mannen med det hvitnade hufvudet "vakta lilla hjertat, flicka; hetsigt får ej bloden svalla i hennes ådror om hon vill lefva. Fly kärleken ännu, döden lurar bakom den".
"Ville han köpa mig, säger du?" frågade hon ifrigt. "Ja barn, ja, sådan dåre! Han sade att det vore en frank från det strandade skeppet som ville ha dig. Jo kan man tro! Jag hörde det alltihop berättas af slafvarne derinne". Valis anlete liknade en sjö, som bestrålas af solen och återstrålar glans från hvarje våg, men hastigt skymmes solen af moln, och dystra, mörka, svalla sjöns böljor.
Skullen I icke frukta mig, säger HERREN, skullen I icke bäva för mig, for mig som har satt stranden till en damm for havet, till en evärdlig gräns, som det icke kan överskrida, så att dess böljor, huru de än svalla, ändå intet förmå, och huru de än brusa, likväl icke kunna överskrida den? Men detta folk har ett gensträvigt och upproriskt hjärta; de hava avfallit och gått sin väg.
Dagens Ord
Andra Tittar