Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 9 juni 2025
Jag begagnade tillfället att kläda mig, medan jag förgäves sökte lugna värdinnan med upplysningen att Polly inte åt mer än en gång var sjätte månad. När jag fått på mig kläderna, antog jag min allra oskyldigaste uppsyn och närmade mig dörren. Polly märkte inte avsikten förrän det var för sent, så att jag hann smita ut och stänga. Men jag fick ju slå igen dörren mitt i ansiktet på henne.
"Är det herrns orm?" frågade han vidare. "Nej!" svarade jag sanningsenligt. "Det är Alfreds orm." "Vem fan är Alfred?" frågade konstapeln rått. "Alfred är min gode vän", svarade jag. "Och han är bortrest." "Ormen får emellertid inte gå här på gatan", sade han. "Hör herrn det?" "Det hör jag", sade jag. "Men jag är inte fullt säker på att Polly uppfattar innebörden."
Polly lindade ögonblickligen upp sig och kom emot henne. Värdinnan gav till vrål, som kom Olssons att banka ilsknare än vanligt, och försökte smita, men det lyckades inte. Polly tog henne tvärt om livet, placerade henne i ett hörn och började så smått kurtisera henne. Jag undrar om inte Alfred gjort ett misstag när han trodde att det var en hona.
Polly slingrade sig genast uppefter mig och lade sin kind mot min. Säga vad man vill, det var ett tillgivet djur. Konstapeln tittade på oss ett ögonblick, se'n vände han och gick. Jag fortsatte också min väg och Polly gled genast ned från min axel och följde mig som förut. Ett stycke framför oss på gatan gick en dam ledande en liten hund. Hon gick och anade inte att vi voro bakom.
Dagens Ord
Andra Tittar