United States or French Southern Territories ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag sjunger hennes namn, hon mitt tillbaka, Och lundens löf vid vår förtjusning skälfva, Och tusen fjärlar blommans kyss försaka, Att öfver oss en blomsterhimmel hvälfva; Ack, sköna värld, hur stämmer ej naturen Med hvarje sällhet, i vårt hjärta buren! Hvi skulle jag med inre missljud störa Den harmoni, som härskar i det hela? Blott rena toner genom alltet spela, Och rena må mitt eko återföra.
Varm på fästet lyste vårens sol, Öfver fälten dagg och fjärlar blänkte, Och på ängen stod en ung viol. Vet du, hvad den täcka blomman tänkte? Jo, hon tänkte: O, hur ljuft att här Lefva, tjusa, hoppas, le och njuta! Du, som mig i ljus och färger klär, Låt min blomning aldrig, aldrig sluta! Så hon bad. Var det en fåfäng bön? Var det fröjd, hon sökte, eller smärta?
För hennes blickars oskuldsfulla värma Uppblomstrar härligt mina känslors vår, Och såsom fjärlar hennes kyssar svärma Omkring det eden, i mitt hjärta rår. Hvad jag är säll! När lifvets morgon viker, Står mig dock lyrans milda tröst igen. Hvad jag är säll! När äfven lyran sviker, Har jag kanske ett namn till tröst för den.
Fjärlar, I vårens barn, Leende blommor, I, Buskar och gröna trän, Vissnen, o vissnen snart! Bilder af ungdomen, Bilder af kärleken, Vissnen, o vissnen snart! Såld åt den gamles famn, Får jag ej älska er. "Våren flyktar hastigt, Hastigare sommarn, Hösten dröjer länge, Vintern ännu längre. Snart, i sköna kinder, Skolen I förvissna Och ej knoppas mera."