United States or Kosovo ? Vote for the TOP Country of the Week !


Se, du är en riddares son, ett slott skulle vara din boning, sammet din dräkt och guldsporrar klinga vid dina steg. Men du är född till sorg, icke till glädje; din hands linjer, din pannas välvning, ådrornas väv i dina ögonlock bestämma dig till ve och suckande. Din kind är blek, som blomman, hon växer i mörker.

Det var en fråga om hågkomst eller förgätenhet, om kärlek eller hat, om tårar eller blod. sina halvslutna ögonlock förnam riddaren en brännande känsla av denna blickande fråga. Singoalla! hördes Erlands röst. Den ton, vari detta ord klang, svarade allt vad Singoallas själ frågat. Han kom med hågkomst, kärlek och bön om förlåtelse.

Den första av dem var en liten, mycket spenslig och mycket blek, knappt nioårig gosse med rödaktigt hår och röda ögonlock. Det var Birger, trontagaren, och till namnet var han redan fadrens medkonung. Gistre kysste Yrsa-lill. Sedan kastade han om sig en kappa och följde efter dem. Några av stadsborna hade gått upp murställningarna kring kyrkan åt Sankt Nikolaus.

Skall ur tårar ofta blicka, Skall i suckar hviska sakta: "Kyssar älskar hvarje flicka, Fast hon låtsar dem förakta." Rosen lutar, blek om kinden, Hennes tid är all; Fjäriln domnar under vinden, Under skurens svall. När skall fjäriln tillbaka Sina lekar och sin maka? När förlåter Dvalan åter Rosens matta ögonlock?

Han hade sträckt ut armarna och höll om båda bordshörnen, under det att han oavvänt stirrade henne. Svettdropparna pärlade honom kinderna. Hon sträckte sig över duken, grep honom med båda händerna darrande om huvudet och drog det nära sitt, att deras ögonlock nästan möttes. Hennes röst blev djup och grumlig. tar du dem med svek.

säger HERREN Sebaot: Given akt; tillkallen gråterskor, för att de komma, och sänden efter förfarna kvinnor, och låten dem komma. Låten dem med hast stämma upp sorgesång över oss, att våra ögon flyta i tårar och vatten strömmar från våra ögonlock. Ty sorgesång höres ljuda från Sion: Huru har ej förstörelse drabbat oss!

Elis Eberhard Roth. Eller blinkade med röda svidande ögonlock mot mörkret. De yngre jagade fienden gator och torg. Och nu skulle han inringas. Enok Ebenezars fyrkantiga gestalt kastade skugga över krogtrappan och försvann. Han dök upp bredvid Abraham. Nu kommer han. Han gick in bakvägen till Gula Rosen, men nu kommer han.

Men sina långa armar viljelöst hängande ned, som om de varit vissna, gjorde han ett egendomligt intryck, halft af amfibie, halft af prest. När de båda männen fingo syn Samuli, gingo de sakta emot honom. Den kuskklädde betraktade under sina halffälda ögonlock den stackars Samuli, som under den andres ordsvall stod alldeles handfallen.

Men Raslinge klockor ringde: Mormora, mormora, mormora. Och hon såg dem i ekarna, små som furufnattar men fullvuxna människor ändå. Där var Lars med sina släpande ögonlock, där sju sorger hängde i vart ögonhår. Där var Anders som sneglade sidledes uppåt som när en hund ser en lyftad käpp. Där var Stava med det smala, bleka gossansiktet, som smålog när hon skulle stryk.

Jag kunde knappt fatta, att det var han. Och jag sade honom, hur glad jag var. Och han tryckte mina händer, han kysste dem. Hur kan ni vara glad åt, att jag är här? Hans ögonlock blefvo röda af rörelse; min glädje var oförställd, jag visste knappt hvad jag gjorde, jag skrattade och pratade Nej, att ni kommer till mig i detta väder!