United States or Comoros ? Vote for the TOP Country of the Week !
Men om han kommit blott med sina anspråks helgd Och ensam utan bundsförvanter sträckt sin hand Emot den scepter, som hans fader ägt, o då LEIOKRITOS. Då hade denna klinga dömt emellan oss. LEONTES. Det var min fruktan, fader, du har nämnt dess grund, Ty mellan oss den hade då måst döma först. LEIOKRITOS. Hvad, med ditt lif du velat skydda Ajas son?
SIGRID. Du har det gjort? JOHAN FLEMING. Betviflar du det än? SIGRID. Att dessa dystra hvalf snart remna finge och bort med dessa brustna hjärtan ginge! Gif, Johan, mig din arm. Beklagansvärde! I denna stund du mig förakta lärde. JOHAN FLEMING. Min klinga törstar, men den är för god att sölas i en fängslad uslings blod.
Därefter blev han ond för att han togs för en scholaris och svarade: Jag vet inte med vem jag har den äran: mitt namn är Lundborg, sörmlänning. Det är detsamma, jag säger du ändå; jag är västmanlänning, av 1852 års skörd och kallas vanligen »svinet»; det får du säga också; vi ska klinga, när sköterskan kommer med mjölken. Hur gammal är du, min gosse? Femton och ett halvt år, svarade den nykomne.
Knappast troende mina egna sinnen, såg jag henne sitta vid pianot, hörde henne slå an en ton, och strax därefter ljödo tonerna genom rummet: Min hvide Svane du stumme, du stille; hverken slag eller trille lod sangröst ane. Och slutet: I toners flöden du slutted din bane. Du sang i döden; du var dog en Svane! Varken förr eller senare har jag hört denna sång klinga så.
Då lade Hjalmar, segraren, svärd och sköld På blodadt skeppsdäck tigande neder Och trädde vapenlös för sin fader fram Och böjde i vördnad knä vid hans fot. Och Fjalars klinga glänste mot kvällens sol, Mot sonens hjässa styrde han hugget; Det föll med kraft, gällt klang det i stålblank hjälm; Men ynglingen stod orörlig ännu.
För si, vad nu anbelanger den stora äran att bli ett helgon, så betackar jag mig och missunnar den inte åt dem som äro därtill mera klippta och skurna än jag. Håll dig till saken, karl! Vem var din huvudman? Jaså, med förlov, efter ers majestät är så nådig och frågar, så skall jag ock ärligen svara. Var jag icke honom så trogen, som fäste åt klinga?
Jag minns det knappt. Det är bara i drömmen jag ser den lilla kyrkan lysa till ottesången. Jag hör hästarnas bjällror klinga och känner den goda doften av det färska brödet och ser barnens ögon stråla. Blir det någon jul i år? Nej, säger kommissionens tjänstemän, vet ni inte av att det är krig ute i världen och att vi alla måste leva på surrogat tills det blir fred igen.
Enligt den vanliga tidsindelningen är söndagen den märkliga dagen, då festens klockor klinga och människorna ägna sig åt att odla den blå blomman i sina rabatter. Tandrup ersätter helgdagen med söckendagen och förvandlar största parten af tillvaron till ett romantiskt festspel, han ger permanens åt undret, beständighet åt undantaget.
LEIOKRITOS. Ingen droppe af din blod Finns än på denna klinga, jag är trygg, farväl! DEN SKEPPSBRUTNE. Hvad, vänta, håll! LEONTES. Han vaknar, det är Hellas språk. DEN SKEPPSBRUTNE. Ursinnige, dröj, dröj ett ögonblick! LEONTES. En dröm Tycks gyckla för hans sinnen. DEN SKEPPSBRUTNE. Man, jag säger dig, Håll fast vid klippan. LEONTES. Till en olycksbroder visst Han ropar detta.
De mindre klättrade upp öfverallt längs sängens sidobräden och fotända, hoppade och dansade på täcket och brusto ut i ett skallande hånskratt. Hon lät dem skratta och slöt ögonen... "Nu torde hon ändtligen få sömn", hviskade Maja Lisa till den främmande sköterskan. Men Alma öppnade ännu litet på ögonen, då en lång rad af bjellror och klockor hördes klinga utanför på gatan.
Dagens Ord
Andra Tittar