United States or United Kingdom ? Vote for the TOP Country of the Week !


Låt oss hämta hit till oss från Silo HERRENS förbundsark, för att den komma och vara ibland oss och frälsa oss från våra fienders hand sände folket till Silo, och de buro därifrån HERREN Sebaots förbundsark, hans som tronar keruberna; och Elis båda söner, Hofni och Pinehas, följde därvid med Guds förbundsark.

Ty jag har förkunnat för honom att jag skall vara domare över hans hus till evig tid, därför att han har syndat, i det han visste huru hans söner drogo förbannelse över sig och dock icke höll dem tillbaka. Därför har jag ock med ed betygat om Elis hus: Sannerligen, Elis hus' missgärning skall icke någonsin kunna försonas, vare sig med slaktoffer eller med någon annat offergåva

Ingenjören var vänlig men en smula förlägen. Han var rädd, att Abraham skulle fråga efter "projektet Backarna". Men Abraham hade annat att tänka . Han tog doktorn avsides och höll förhör. Elis Eberhard svarade undvikande: Jo, jo, farsgubben har magrat. Det är den naturliga avklädningen. Människan är en lögn, ser du, en fiktion. Men det går bara till en tid. Först kommer skelettet fram.

Får du bara fabriken i gång och får du fred för dina kreditorer, betyder det andra ingenting. Kusin Marie tycker om dig, och du tycker icke om någon annan. Antar jag? För resten, även om vore Du är allt bra cynisk du, Elis. Det har jag efter min far. Han var konsistorii skjutshäst, och det lär garantera cynism under tre generationer.

Hör han, lektorn, vill han vara bra och borga mig en tia, ska han se något rart. Vad är det? frågade Aposteln. Helledudarna, svarade Johnsson. Aposteln hade inga pengar. Men Elis Eberhard, som ville vara i fred, stack fram en femma. Han lämnade sällskapet och slog sig ned bänken under björkarna. Där satt han och kisade ned mot staden och undrade om ryktet snart skulle vara i gång.

Dödsskräcken, som är en sista, plågsam, förtvivlad ansträngning att finna en förnuftig mening i livet. Julius lille, ponken min, kelade Elis Eberhard och drog honom i öronlocken. Din näsa börjar se snipig ut. Vad tusan är du för en hackspett? Ut och spring, Julius lille, ut och kuffla! Det är min metod. Lie-gubben är en allvarlig gammal herre, som ogärna springer kapp

Det gjorde han för att giva dem därinne tid till eftertanke och för att själv hämta nya krafter och nytt mod. Elis Eberhard somnade tämligen snart. Han tyckte sig ha hört någonting liknande förr och lät sig icke störas. Han suckade, fumlade efter punschglaset, och han med pekfingret övertygat sig om, att det var tomt, somnade han definitivt.

Sålunda förstörde han sin egen goda sömn, ty ingenjören steg ofta upp mitt i natten och väckte kamraten för att diskutera alla möjliga och framförallt alla omöjliga utvägar. En natt sade han: Elis, du ska se, att det är Bromsen som står bakom. Han vill själv ha fabriken. Tro det? mumlade doktorn. Vet du, vad du ska göra? Du ska gifta dig med Bromsens dotter.

Efter en tre fyra år återvände han till staden. Han var alltjämt späd och finlemmad som en yngling, nästan som en gosse. Han gick ständigt klädd i brun bonjour, brun halsduk och bruna handskar. Öronlocken fanns kvar. Faster Mimmi tog en smula hand om honom, men sin mesta tid tillbragte han i doktor Elis Eberhard Roths sällskap Carlénska källaren.

Elis Eberhards ulster sken i sömmarna, uppslagen voro snusfläckade och kantslitna. Snusnäsduken vajade tungt och bedrövligt som fanan i ett sorgetåg, och den var dunkelt röd som en smutsig stoppsignal. Jublets haka täcktes av en gråvit stubb, den guppade och skalv som i sinnesrörelse, men en brun liten strimma från mungipan ned i skäggstubben förrådde tuggbussen.