United States or Nicaragua ? Vote for the TOP Country of the Week !


Dess hästar äro snabbare än pantrar och vildare än vargar om aftonen; dess ryttare jaga fram i fyrsprång. Ja, fjärran ifrån komma dess ryttare, de flyga åstad såsom örnen, när han störtar sig över sitt rov Alla hasta de till våld, av sin stridslust drivas de framåt; och fångar hopa de såsom sand.

Inte om han gått pinad af all fasans ångest för annalkande glupska vargar, och därtill nu, sistone kände skammen af att komma med hela skaran för att be om mat för dem alla och sig själf, samt om husrum Men ändå! Han vart sindt Ante, tårarna, som ville fram, och leda snyftningar, som togo till att skaka honom.

Hustomten blev till fångvaktare, grå för att man icke lätt skulle upptäcka honom, smygande, illistig, alltid närvarande. Hundarna voro väktare, alltid till reds. Tog han ett steg ned i allén, genast omvärvde de honom från alla sidor, hoppade upp framför honom som vargar, slogo honom bröstet och tvungo honom att vända.

Den 1 juli. Jag avvaktar en eruption, en jordbävning, ett åskslag, utan att veta varifrån. Nervös som hästarna vargar äro nära, vädrar jag faran, packar mina kappsäckar för flykt, utan att kunna komma loss. Ryssen har släppts fri ur fängelset av brist bevis; hans vän dansken har blivit min fiende. Sällskapet matstället förföljer mig.

Med stort brak kastades landgången ut, karlarne ångbåten skreko af alla krafter, svuro och larmade som hade det gällt att angripa en hop vargar och skrämma dem med omåttligt oljud, de hjelpte slutligen patron och barnen ombord och fortsatte derefter resan för att vid nästa brygga föra samma oväsen. Patronen tog plats akterdäck, barnen i sina svarta drägter sattes i ring omkring honom.

Beskyllningen om att det icke skulle hava varit vargar utan åsnor anser jag simpelt att jag icke mer vill sysselsätta mig med detta pinsamma ämne. Högaktningsfullt G. H. Flodqvist . För undvikande av laga obehag behagade de tidningar, som intagit saken, att även införa ovanstående. Till Folkets Tidning, Lund,

Slutligen fick hon höra, att långt bort i norden fanns ett land, der det alltid var natt och der famnshög snö hela sommarn låg öfver de högsta trädtopparna, och der endast vargar och björnar bodde. Detta land skulle heta Finland eller Suomiland, troddes det, och der skulle finnas många trollkunniga varelser, och der skulle hon väl veta, hvar det skönaste smycke jorden stod att finna.

Riddar Bengt undrade över sonens omskiftade sinnelag och frågade mången gång, om alla vargar och rävar vore döda i skogen och alla rovfåglar borta i främmande land, eftersom Erlands jakt nu alltid felade. Annorlunda, sade han, tala dock mina herdar, ty för ofta mäla de, att ludna rövare slagit min boskap. Till sådana ord svarade Erland föga.

Han står stilla och hör henne stiga in i hissen, tjutande går den nedåt, hela rummet vibrerar. Hu, det låter som en hög vargar när hissen går! Men de träffas dagen efter, och dagen därefter och många dagar som flöt bort som ett ingenting. De gick sida vid sida utför blåsiga, våta gator, och människorna såg förundrade dem och tyckte väl att de var mycket lyckliga, och det var de också.

Hon kunde se den mörka täta skogen, där deras gröna stuga fanns. Och, hon gömde sig rysande bakom Mattes. Där, just där nipvägen öppnade sig ner emot älfven såg hon huru en grå hund gnällande och småtjutande pilade iväg utför. Oppe, ytterst nipslätten syntes två grofva karlar och tre pojkar samt en stinta. Som snåla vargar jagade de, lystna efter byte.