United States or Guam ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hon famlade och letade efter den i stupmörkret. Joo. Där var den ändå! Och midt nerunder den låg bunten af tjärvedsstickor, som hon "städadt" dit i "låtsspisen". Ja, om om, om det nu bara funnes lif i de små fosforsticksuslingarna! Hon repade med darrande hand ett, två, tre, fyra tag med stickan emot en af hennes varma, fasta små laddar, som hon förstås behållit på fötterna.
Hon såg rakt in i rummet, där bordet stod dukadt med en glänsande hvit duk, med fint porslin, och härligt doftade den rara steken, garnerad med sviskon och stekta äpplen. Och hvad som var ännu härligare: steken hoppade ned från bordet och kom rätt fram till henne, den fattiga flickan. Då slocknade stickan, och blott den kalla stenväggen syntes. Hon tände en ny.
Slutligen satte hon sig beslutsamt ner på marken bredde ut förklädet på mossan, lade tjärvedsstickan ofvanpå det . Så sträckte hon fram foten med ladden på. Strök till ett tag, två tag, tre tag ! Tårar kommo henne i ögonen, läpparna skälfde . Men ännu ett tag stadigt, att icke bryta af stickan, lugnt, lätt på handen . "Ratsch "! En liten lysande, gulblå låga sprang fram från stickans topp !
"Hvart monne nu mitt frö tog vägen?" Derpå svingade han sig så högt han orkade, när han nu hade intet att bära och se, der låg fröet nedfallet på en sticka, just på kullen, dit han velat föra det, och hastigt var han nu der och fläktade det från stickan ned i mullen.
Kraftigt drog hon i snörena spjället var redan förut så öppet det kunde bli och så sköt hon ifrån rigeln för förstudörren och öppnade den. Vinterluften strömmade in, ren och bitande kall, samt fyllde med sin fina arom af färsk snö och isbunden jord det trånga rummet. »Sicken surpris!» frun strök stickan och nu tände det präktigt.
Men hon var för ifrig, för häftig. Stickan glimmade och lyste till ett ögonblick, just när Maglena nypit till så morskt att den knäcktes, så sjönk den ner i den våta mossan och slocknade. Hon var färdig att skrika högt af förskräckelse och sorg. Ja gallskrika, som ett lill'barn. Skulle hon gå miste om hoppet att få eld nu när det varit så nära att hon lyckats! Eld! Det var värme för frusna lemmar.
Lyckan min kan fulla synas gå krokot, Vakta på tiden, hon lär full gå rätt. All verlden älskar ju hvad som är brokot, Mången måst' liva som ej äter skrätt . Olyckan vexlar ju lika med lyckan, Allt, hvad begynsel har, ändas en gång. Drucken man hafver ej allestäd's hickan. Lust följer gråten, gråt ändas i sång. Den, som på sanningen pekar med stickan, Kan lel lätt falla från sanningens spång.
Ja, Antti gjorde det värkligen höll omsorgsfullt stickan uppe, tils papyrossen blifvit väl tänd och såg sedan med synbar förtjusning huru nätt Agnes spetsade sina läppar, då hon blåste ut röken. Jag var som ett lefvande frågetecken. Huru kunde Antti godkänna hos en det, som han aldrig i världen skulle tålt hos en annan?
Skymningen hade börjat komma med långa, svarta skuggor och inne i kontoret listade sig mörkret fram utmed hörn och vinklar. Herr Mayer tänkte just tända en lampa, då hans hand, som förde stickan mot plånet, förlamades och hans ögon skräckslagna stirrade mot taket. Ty däruppifrån från den mörkaste kroken talades ord, som formade sig till hela satser. Herr Mayer var alldeles förstenad av rädsla.
Eld! det var ljus och trefnad för ensamma små, ute i villande ödemark. Eld! Det blef hem och härd där elden fanns. Och bara en sticka ! En liten så vek, späd stackare! Maglenas hjärta klappade högt. Hon stod med stickan mellan fingrarna utan att våga sig på att förnya försöket med att få eld.