United States or El Salvador ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han är trött och sömnig. Det kommer en sträf herre till sängen och säger att han icke får ha händerna ofvanpå täcket. Han får ta in elaka saker ur en sked; äter intet. Man hviskar i rummet och mor gråter. Så sitter han uppe igen vid fönstret i sängkammaren. Det ringer hela dagen. Gröna bårar bäras öfver kyrkogården. Ibland står en mörk klunga med menskor kring en svart låda.
Nu kan Lillen lägga sig här på min säng och sofva en stund, medan vi prata lite samman, du och jag. Det är bra många år se'n vi hade en riktigt förtrolig snackestund ihop. Men först ska han ha en kopp, han också ofvanpå så mycken mat kan en inte sofva, om inte en får lite kaffe. Jag fick min kopp, och det var som med ens all sömnighet försvunnit.
Slutligen satte hon sig beslutsamt ner på marken bredde ut förklädet på mossan, lade tjärvedsstickan ofvanpå det . Så sträckte hon fram foten med ladden på. Strök till ett tag, två tag, tre tag ! Tårar kommo henne i ögonen, läpparna skälfde . Men ännu ett tag stadigt, att icke bryta af stickan, lugnt, lätt på handen . "Ratsch "! En liten lysande, gulblå låga sprang fram från stickans topp !
Då måste hon ligga stilla i sängen, ehuru hon annars, när smärtorna ej voro så svåra, brukade ligga ofvanpå soffan eller sitta i soffhörnet med foten bäddad på en kudde framför henne. Syskonen höllo mycket af hvarandra, och under de första veckorna af Annas sjukdom gafs det ingen mera tålmodig och kärleksfull vårdare än Frits.
Du vet att kullen ligger nära en vik af Kaisfjärden och att jordkulan står omgifven af höga, präktiga tallar. Ett litet fönster sitter vid taket, det kan man ej se utifrån. Men ofvanpå växer torf samt här och der litet ljung och något rågax mellan tufvorna. Skorstenen der uppe har den löjligaste fason i verlden, den ser ut som en kruka. Inne i rummet är deremot rigtigt trefligt.
Stenen var platt ofvanpå, och ehuru den var så hög och brant, att den knappt var tillgänglig, hade Ante med otrolig möda kraflat sig opp dit emedan han ansåg den vara en passande predikstol för den, som ville hålla gudstjänst i skogskyrkan på lördagsafton.
"Så mångande tackar ska ni ha farfar!" Men farfar syntes inte höra honom. Han låg med de ovant, mödosamt knäppta händerna ofvanpå fällen, och mumlade för sig själf. Ante förstod att han bad, för han hörde samma ljud af "Gud Fader" af Jesusnamnet, som han hört från mors läppar så många gånger och in i hennes sista stund.
Ja, tag oss upp på lasset, inte väga vi mycket! Han stannade och såg leende på oss. Månntro ni skulle hållas där uppe? Det göra vi nog. Nå stig opp då och försök. Vi klängde upp ett, tu, tre, och sutto sedan uppspetade i höjden, ofvanpå vedträna, nöjda och belåtna. Himmel, hvad det var roligt! Skola vi åka så här genom staden? Ja, låt oss göra det! Nej, men tror ni vi våga? frågade Anna.
Så tag då, jord, det ädla lån, dig anförtros; Ett lån tillförne, blir det nu din egendom. Behåll den, dölj, förvara den blott omsorgsfullt Med natt inunder, blomstertäcke ofvanpå, Att intet mänskoöga mer må skåda den! Men hvad, ser jag ej Rhaistes komma? RHAISTES. Väl, att jag Dig finner här. Du var då icke, du också, Bland hopen nyss, som störde fräckt vår konungs fred.
Vi tyckte oss ha gjort nog, för att förtjena efterverldens aktning, då vi på vårt återtåg staplat nya stenar ofvanpå de, som vi här och der funno upplagda för att beteckna rigtningen af vägen. Men detta oaktadt smålog han med välbehag mot de näfvertofflor, jag förfärdigat åt Hertha och med hvilka hon nu stoltserade.
Dagens Ord
Andra Tittar