United States or Pitcairn Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han hade lekt med lille Matti, som på morgonen fått krypa ur klubben och med de mjuka renhåren kvarsittande om den svettiga lilla kroppen sett ut som ett ludet trollbarn. Månke var så nöjd hos lapparna så han just tyckte att det skulle vara behändigare till att fara hem igen med dem än att gno kring vägarna och ränna sig fördärfvad på isen för att komma undan elakgårdsfolk och hundar.
Gott, men vad i all världen skall jag göra med mina fordringsägare? De komma att ränna mig på dörrarne och aldrig låta mig få en lugn stund. Du får väl täppa till munnen på dem på ett eller annat sätt. Fan till testamente; nu blir min kredit i det närmaste förstörd, menade löjtnant Schnitler förargad. Han var nästan vimmelkantig av de underrättelser han nyligen fått.
Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle, till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes, till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd? Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar? Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost?
När hon därpå lyfte upp sitt anlete, strålade glädjen in i bottnen på skrynklorna däri. "Och så lik din far, som om han gick uppdagad!" började hon nu, "allenast mycket vackrare än han. Gud bevare dig, vildbasare, hvem bad dig ränna ut till sjöss allena? Var det väder för dig? Men jag var ett får, som ej band dig fast vid sängstolpen, så hade du väl fått hållas hemma. Gud ske lof!
Ligger ett halmstrå eller en kvist och flyter på vattnet, så skall hon genast ränna på dessa föremål med sin långa näbb och liksom undersöka dem. Ibland lockar denna hennes nyfikenhet näbbgäddan i olycka, såsom då hon rusar mot en fiskarbåt så häftigt, att hon dör.
Det var dragonens Lotta de hade naturligtvis blifvit bekanta under exercisen: då brukade hon hvarenda kväll ränna till lägerplatsen. Det var ett kräk till tös, och ingen ville tala med henne, om hon kom på en dans åtminstone inte någon af de hyggliga åbosönerna. Nu hade hon träffat Esbjörn och fångat honom i sina garn, det godtrogna lifvet.
"Ja, nog ha dom det bra nu, för int skulle dom tycka att de vore någe behändigt te gå här på isen och ränna åt alla håll med fötterna, så en kan klyfva sej midt itu", sade Månke bistert. Sanningen att säga saknade han Per-Erik ohyggligt, om han också tyckte sig kunna undvara Anna-Lisa.
Ännu en gång hötte hon och ännu en gång åtrade hon sig, stötte staven i marken och klafsade fram mellan stenarna. Redan inne i björkdungen vände hon sig om och ropade: Hem med er, ungar! Vi råkas. Och se för satan att inte kalvarna ränna vill som gumsen. Eljest var gumsen redan glömd för den tredje och viktigaste frågan.
Mattes hade med ens fått en sorgmodig uppsyn, men fick snart igen sitt glada, jämna lapphumör. "Stor lycka nu, att renoxen gifva sig ut ur hjorden på morgon, vara sint och ränna efter den i snövatten hela dagen. Nöjd nu åt flyende ren. Nerlja nog också nöjd att stanna. Ge föda nu till er alla." "Int långt borta från hjorden nu. Renoxe nog redan där.
För så knastrade det och lyste och flög af lågor uppefter norra himmelen. Och ändå satt månen där på sitt håll och rent skrattade med hela mun, utan vett, när han hade så mycket farligt omkring sig. Månke kunde mycket väl ha fått åka på kälken, som gled lätt som ett, intet öfver isen, och då hade han inte behöft plågas med att ränna och halka åt alla håll.
Dagens Ord
Andra Tittar