United States or Denmark ? Vote for the TOP Country of the Week !
Aderton glas vatten ifylldes, placerades; aderton sockerbitar, en per man, lades i vattenglasen. Kronan tändes, lampetterna tändas. Dörrarne öppnas. In störtar: Stockholms Gymnasii-ungdom, Lycei-ungdom, Nya Elementarskolans ungdom, med hemliga hopp om mention honorable strålande ur de unga anletena!
Vid midnattstid hörde vi hofslag och lifligt prat utanför vår ostängda dörr; det bekymrade oss ej, ty den norska allmogens hela väsen ingifver främlingen en sådan trygghet, att der är verklig själsbot deri, när man kommer från de ängsligt stängda dörrarne i våra städer och byar.
Men hon kunde ta i bra, gick af och an och klaffsade med skor fulla af jord på Lottas rena golf, hamsade med sin långa bomullskjol öfverallt, åt som en jordarbetare, skorrade med en röst, sträf som en korps, och smällde i dörrarne, så att det brakade. Godt lynne hade hon, och korna tyckte om henne.
Holmens gästgifvaregård ligger invid Lågen; dörrarne stodo äfven i denna hederliga nejd vidöppna, så att vi klefvo utan vidare in i en stor stuga, der husets tjensteandar hörbart slumrade. Det heter ju, att en sak ej kan göras både fort och väl; derför måste vi, som voro allt för trötta att fördrifva tiden med ätande, finna oss i att vänta en timmes tid innan alla våra sängar blefvo bäddade.
När tåget stannade och dörrarne slogos upp hoppade hon vigt ur kupéen och såg sig omkring på perrongen med en sökande blick. Sonen strök tätt förbi, men hon kände icke igen honom. Han fixerade henne ett ögonblick uppmärksamt från sidan, vände sig derpå om och helsade. »Mamma?» »William?» De skakade hand som ett par bekanta, hvilka helt oförmodadt träffat på hvarandra.
Det var nära midnatt då vi uppträdde på gästgifvaregårdens trappa; värden, som tycktes antaga att vi hade uteliggarevanor, höll just på att stänga dörrarne man gifve akt på dessa drag af stigande civilisation! och förklarade, att han antagit att vi ej ämnade komma hem under natten.
Middag, kära dadda, jag är bjuden till middag till hennes herrskap, var hon lugn för det! Jag är från Finland liksom hon sjelf. Se så, upp med dörrarne, hennes husbonde är min gamla vän! Visa nu hvad hon duger till. Rappa sig ... tack. Med håret en liten smula i oordning och med kinderna i purpur steg hon in, bullersamt och skrattande, nigande och fullkomligt ogenerad.
Nej, nu får du inget mer, för nu ska jag sova, snäste Carlsson, som blivit störd i sina drömmar om framtiden, i vilka varken förekommo vin eller flickor, och som redan satt sig in i sin ställning som »förmer». Det blev tyst igen, och endast dova ljud från jägarnes historier trängde genom de båda dörrarne och däremellan nattvindens sakta ryckande i spjället.
Första akten har gått; det gläntar och glappar i dörrarne, disken belägras, atmosfären doftar öl och brännvin och cigarrett-tobak. Ingen Posttidning! Det ringer och belägringen upphäves; luften lättar igen och gaslågorna susa.
Gott, men vad i all världen skall jag göra med mina fordringsägare? De komma att ränna mig på dörrarne och aldrig låta mig få en lugn stund. Du får väl täppa till munnen på dem på ett eller annat sätt. Fan till testamente; nu blir min kredit i det närmaste förstörd, menade löjtnant Schnitler förargad. Han var nästan vimmelkantig av de underrättelser han nyligen fått.
Dagens Ord
Andra Tittar