United States or Tajikistan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Blif henne ej oblid du, Hvars mildhet aldrig af rykte glöms; Hon var den enda på jorden, Som fått en glädje af mig!" Ljuf föll på Oihonnas kind En tår vid åldrige kungens ord, Men snart till ändrade syner Flög klarnad åter dess blick. Vid stranden ett härskri ljöd, Med stormens brusning, med åskans dån Förmäldes klangen af sköldar Och kämpars jublande rop.
Harmfull ropar paschan: "Djärfva yngling, Och du vågar sådant i min divan? Är du modig såsom dristig, yngling, Upp, och ut till tvekamp då!" Zekulo Tog med glädje upp hans maning. Båda Redo med sitt sällskap ut på fältet. Lyckan var likväl mot paschan oblid, Och Zekulo med sin hvassa klinga Klyfver man och sadel. Så bekom dig Ditt förräderi, bedragna flicka!
När du till detta svarat utan förbehåll, Skall jag ej dölja, hvarför jag dig frågat har. TEKMESSA. En fattig, öfvergifven, hjälpbehöfvande Jag är, en ensam kvinna, som i denna stund Med bäfvan hör en oblid stämmas hårda ord. En sådan är jag. Hvem jag varit? O, den lott, Som mänskans är, jag pröfvat: att lik strandens rö Än böjas af en kulen fläkt, än af en varm.
Bannande sin dotter, talte modren: "Flicka, jag för kärleken dig varnat, Och jag finner, att jag varnat fåfängt" Dottren sade: "Var ej oblid, moder! Stängde jag mig in, att undfly honom, Flög han med hvart solgrand in i rummet; Gick jag åter ut och rymde unnan, Hörde jag hans suck i hvarje vindfläkt; Slöt jag både ögon till och öron, Sprang han skälmsk uti mitt eget hjärta."