United States or Niger ? Vote for the TOP Country of the Week !
Om lakanen med spetsar, och om röda täcken till småstintornas bäddar talade de, och om den fina goda mat, som små'en nu skulle få för jämnan. "Och si ni, de är så riktigt folk dom ha' kommi till, så'nt, som mor skulle likat", sade Ante allvarligt.
Han gaf till ett skrik, ett hest, underligt utrop. Ett sånt skrik hade väl syskonen aldrig hört ifrån Ante, som alltid höll sig så tyst och allvarsam. "Hva i fridens dagar är de åt dej, gosse", ropade Anna-Lisa till. "Märta-Greta ! Ni mått väl si Brita-Cajsa, hörer du!" Ante skakade lif i Brita-Cajsa, som sof stadigt. "Hvar är Märta-Greta?" "Int vet ja, hon ha ju teta här fö jämnan."
Ja, jag tyckte jag skulle höra efter, hur det var med pojken. Gumman nickade: Han sover. Han gör väl det, sade gästgivarn, öppnade dörren. Mor i Sutre hörde Träskens fiol. Några ögonblick; så stängdes dörren. Nu hade han druckit, tänkte gumman. En kunde mest önska att han gjorde det lite oftare. För det är tungsamt att se sju sorger i synen på honom för jämnan.
"Han ville ju köpa våran Gullspira, och han sa' ju de, att om en jämt hade mjölk te koka åf och te ha i kaffe så kunde en inte just behöfva supa för jämnan." "Si du nu Ante, att de va' bra ändå att du hadde oss i väg. Du ha låti om dej ibland för de, och vari ånger bå för du tog oss och Gullspira med dej ut i lande. Men nu si du hur bra de va.
"Du tycker väl att de är behändigt för Gullspira te för jämnan gå med trålj om nosen." "Int ha hon en för jämnan häller", småsnyftade Mag- lena. "Hon gå fri inne i storskogen och ute vid lands- vägsrenarna." "Men sir du stinta nu går vi int ofta igenom nå'n storskog. Du vet att vi hinn' int ta åf Gullspira tråljen förrän vi få sätta dit' en igen på' na. Var de int du som sa' de bara i går?"
Här ska I se era pojkar, mor! Här ska I se Sutrepojkar! Dem ser jag väl för jämnan! röt gumman. Vad håken tänker I ta er till? Men gästgivarn dansade av och an, förevisande sin kropp och sin styrka. Anners! ropade han, upptäckte brodern och slog armen kring hans hals. Anners lille, har du något tillhygge? Nu sticker de under klinten.
Och vad ska jag säga? Folkilsken har jag blivit som en tjur. Vad hjälper det, att en ingenting ont har gjort? Det onda smiter av sig värre än sot. Det gör det, sade mor i Sutre. Åja, det gör det. Fast när en är klar i samvetet Men gästgivarn slog näven i fönsterkarmen. Jag struntar i samvetet. Samvetet det hör jag lite av, men kvinnan min den hör jag för jämnan.
"Jag tyck en är int god för te komma fram i snön här, jag", puttrade Månke, som just var midt inne i en drifva. "Men jag går efter drifbottnarna jag", flämtade Per-Erik, "det bli lite fram och tillbaks, men jag orka rakt int med te klifva igenom för jämnan." "Tror du det är mycket långt kvar te bys", frågade Maglena hviskande, och smög sin hand fast i Antes ena hand.