United States or Morocco ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och därför skulle de ha mig till det. Och senast i morse slog han näven i dörrn, så klinkan ligger där än, om det ska vara bevis. För nu skulle det ske. Men gamlan visste, hur hon skulle ställa't. Så jag blev ensam i köket fast hon brukar hänga där jämt och inte lämna mig rum vid spisen fast jag ska vara hustru och mor till barna. Och Danjel kom in till mig och täljde selpinnar åt Träsken.
Nu hade bonden kommit fram till penningfrågan och fått näven i byxfickan, sedan högra rockskörtet omsorgsfullt blivit uppvikt. Tjugufyra skilling riksgälds var det? Nej banko, du! Kaffet har stigit! Ja, men när jag var barn... så kosta det inte mer än en plåt. Ja, ser du, det är länge sen det du, om jag får tro vad din käring säger! Käringen! Vad håken säger käringen?
När han vaknade, sutto två främmande vid kamratens säng och spelade kort på en stol. De förde samtalet viskande, och höjde någon på rösten, gjorde byltet en hotande åtbörd med näven. När de en liten stund därefter gingo sina färde, skedde detta så tyst, att han trodde de voro skuggfigurer av hans feberbilder.
Jag slog näven i bilrutan och röt: »Hör nu, chauffören! Var i hela friden är vi?» »När Åstorp, skölle ja’ tro’!» »Åstorp! Vem har bett er köra hit!» vrålade jag, medan min blick sökte taxametern. »Hänn sa’ ju, att ja’ skölle köra hänn hem», sade chauffören glatt. »Å de höss la, att hänn ä hemma i Göttebörg.» Jag reste tillbaka till Malmö med tåg. Chauffören kom däremot aldrig tillbaka.
Och vad ska jag säga? Folkilsken har jag blivit som en tjur. Vad hjälper det, att en ingenting ont har gjort? Det onda smiter av sig värre än sot. Det gör det, sade mor i Sutre. Åja, det gör det. Fast när en är klar i samvetet Men gästgivarn slog näven i fönsterkarmen. Jag struntar i samvetet. Samvetet det hör jag lite av, men kvinnan min den hör jag för jämnan.
Och sist beskådades underverket, melonbänken. Tre dar till, och det är åtta kronor i näven! skroderade skräddarn. Lukta på dom, pojkar! Hä? Nu ta vi en sup på det! Och så gick man in i stugan och började dansen med ett lag stora supar vid dragharmonikans orgeltoner. Som en skata syntes skräddarn skutta mellan paren och bjuda till supning och dans.
Nu hade bonden kommit fram till penningfrågan och fått näven i byxfickan, sedan högra rockskörtet omsorgsfullt blivit uppvikt. Tjugufyra skilling riksgälds var det? Nej banko, du! Kaffet har stigit! Ja, men när jag var barn... så kosta det inte mer än en plåt. Ja, ser du, det är länge sen det du, om jag får tro vad din käring säger! Käringen! Vad håken säger käringen?
Nu har jag sagt min tanke, så sant jag heter Larsson, och att vad jag sagt är sant som dagen, det kan ni ge er djävulen på, hela surven! Och härvid slog jag näven i bordet så det rungade. Stormen bröt lös; jag hade förlorat besinningen. Sablarna skramlade, och jag minns ingenting vidare, förrän jag befann mig ute i förstugan, dit ett par kanonjärer hade haft den artigheten att förpassa mig.
En tid körde Söndags-Nisse med Sigurdh något för ofta. Sigurdh, som var en god och oförarglig människa, var road av dessa nidbilder i början och till en tid men så en dag hände det, att han kom upp på redaktionen, slog näven i stora redaktionsbordet så att telefonapparaterna försökte hoppa och sade på sin vackra skånska: Nu får det ta mej fan vara slut med det här skandaliserandet! Absolut slut!
Men i samma nu steg blodet åt huvudet, hastigt rusande och berusande som alltid sedan det jäst i tysthet. Han gick med korta, snabba, tysta steg bort till kökstrappan, drev näven i dörren, så att låskolven hoppade ur. Barnen flydde som möss, sökte sig in i stallet, kröpo ned under källartak och vagnsbodsgolv. Köksdörren flög upp. Vad i jistine