United States or Maldives ? Vote for the TOP Country of the Week !


Hon lärde oss de rätt var och hon gjorde de själf." "Jag ser de . Väl skall de er. Men akta er för folke å barna här . Dom ha' ondt i sinne till er." "Hva' gormar ni om? Låt käringen vara, hon gör int annat än skäller och hostar da'n igenom", skränade Grels och ryckte Ante i armen. "Kom, vi ska nu. Brita är rustad." Barnen, både de främmande och de från gården, gåfvo sig af.

Nu hade bonden kommit fram till penningfrågan och fått näven i byxfickan, sedan högra rockskörtet omsorgsfullt blivit uppvikt. Tjugufyra skilling riksgälds var det? Nej banko, du! Kaffet har stigit! Ja, men när jag var barn... kosta det inte mer än en plåt. Ja, ser du, det är länge sen det du, om jag får tro vad din käring säger! Käringen! Vad håken säger käringen?

torparen förnam bibliska ord blev han eftersinnande och sökte i sitt eget förråd; men käringen ropade: Håhå! Är hon inte högfärdig! gubben satt hos Jan-Petter hans yttersta, ville hon inte sitta när honom och deltaga i bönen för den döendes själafrid. Håhå! Är hon inte högfärdig!

Det bullrar till bröllop och käringen blir tagen för guldet. Höet var under tak, råg och vete bärgade; sommaren var till ända och den hade varit god. Han har lycka, den hålen! sade Gusten om Carlsson, vilken man icke utan en del orsaker tillskrev det ökade välståndet.

, inte ont om honom, eftersom han är måg. Men modern hans! Fadern var torpare, mannen var torpare, sonen hade blitt torpare i all sin dar, om inte svärfar Träsken hjälpt honom traven, att han blitt befallningsman eller rättare hos greven. Och vad säger käringen? Vad säger hon åt mig? Kan det bli någon välsignelse när en gifter sig med en kringfarandes knalleflicka. Säger kärringen. Åt mig.

Nu hade bonden kommit fram till penningfrågan och fått näven i byxfickan, sedan högra rockskörtet omsorgsfullt blivit uppvikt. Tjugufyra skilling riksgälds var det? Nej banko, du! Kaffet har stigit! Ja, men när jag var barn... kosta det inte mer än en plåt. Ja, ser du, det är länge sen det du, om jag får tro vad din käring säger! Käringen! Vad håken säger käringen?

Ty skall du icke stå här och ropa smälek över din gårds fru! Utan i frid och tag käringen och bytingen med dig. Vad är du för en, som gör natten till dag och står här och skräpar klockan tio kvällen? Man kan sannerligen tro dig om lite av varje. Ge dig i väg! Men Spillebodaren stod där han stod och mumlade: Hon ska ha sin smälek.

Den ena tanken heter Lars, den andra heter Anders, den tredje Stava och den fjärde Daniel. Och hela Sutre. Men det är inte en tanke. Det är käringen själv. Som hon nu satt där under storeken med postillan i knät till synes läsande, gingo barnen förbi henne, alla fyra i kyrkkläder. Först kom Lars, huvudet sänkt, ögonlocken tunga, pannan rynkad.

Han var outhärdlig, spionerade ut allting rörande vännens enskilda angelägenheter, och om David någon gång lämnat honom drucken och ensam sovande kvar i någon hölada, uppsöktes han alltid strax av Nilenius som överöste honom med förebråelser. Nu upprepade han hela sitt livs historia igen, han var olycklig. Käringen, ser du, hon Karolina, ä en hälvetes gnatig varelse, pustade han.

Lasse skulle således komma hem i afton, ja, denna samma afton, och herrskapet med... En gång i månaden kom herrskapet om sommaren och stannade ett par dar; om vintrarne såg hon sin man och dem mera sällan. Hon visste, att han brukade säga till mjölkbudet: »Hälsa käringen och barnen, det är godt di ä' tre stycken där nu, hon inte ä' ensam». Som han inte kunde skrifva, fick hon aldrig bref.