United States or Saint Pierre and Miquelon ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ni skola inte göra honom illa! ropade de små vallkullorna och ryckte nyfiket i den pälskantade mössan eller trädde fingrarna genom hans lena hår. Den ena kysste honom på kinderna och slutligen på munnen. Han ser ju ut som en liten fatburspiga, som lever på lingon och mjölk, sade hon. Och hur skall han kunna springa hednadansen med oss kring påskelden i så mjuka sockor? De klampa ju inte.
Men nog är det i alla fall syndigt, att unga flickor, som ni, skola syssla med „schelett“ och tocket der. Hvarför det? Tänk om någon af oss skulle få lust att bli läkare, utbrast Bella och spände sina glada ögon utmanande i Lena. Gud bevare mig att behöfva upplefva den dagen, sade Lena förfärad. Flickor doktorer! Så Bella kan prata! Hvarför icke lika gerna konstaplar eller gardister!
Du skulle bedja Bengt berätta för dig hvad du ej förstår. Han skall ju bli läkare och är så grymt intresserad af allt sådant der. I detsamma kom gamla Lena in för att rödja af bordet för qvällsdukningen. Hon var god vän till de båda flickorna och deltog intresserad i allt deras görande och låtande.
Fiskarns blef så elaka, så jag lät dem icke komma nära mig och barnet på hela dagen.» »Men han var dig nog till besvär, den lilla, säg, Lena?» Assessorn observerade henne noga under det han med affekterad inställsamhet gjorde henne denna fråga.
Nå, tänker Bella börja terminen med att komma för sent till skolan? brummade Lena och nedfälde med brak vedklabbarna framför kakelugnen. Klockan är öfver sju, och de andra sitta redan vid kaffebordet. Bella satte sig upp och gnuggade sina ögon. Det var ju 15 Januari. Och hon, som så när glömt det! Hon hade vant sig att sofva så länge under jullofvet. Öfver sju! Hvad skulle mamma säga?
Nog var det hennes eget syndiga infall att vilja leka karl och slå ihjäl menniskor för att få deras „schelett“. Men si, det säger jag, att Gud har skapat qvinnan att bli en bra hustru och en bra mor och inte till att slåss eller klotta med mixturer och tocket der. Voj, voj, söta Lena, hvad du är rysligt dum.
"Du tycker väl att de är behändigt för Gullspira te för jämnan gå med trålj om nosen." "Int ha hon en för jämnan häller", småsnyftade Mag- lena. "Hon gå fri inne i storskogen och ute vid lands- vägsrenarna." "Men sir du stinta nu går vi int ofta igenom nå'n storskog. Du vet att vi hinn' int ta åf Gullspira tråljen förrän vi få sätta dit' en igen på' na. Var de int du som sa' de bara i går?"
Jag var så glad den dagen.» »Så sökte du upp de gamla och så...» »Di va' döda och gården såld och jag fick inte arbete någonstäds.» »Jo, men hos bonden på Dalarön där du gjorde alla de där olyckorna, Lena, där fick du ju arbete.» Hon ville icke tala vidare ... men berättade dock slutligen, ehuru motvilligt, ett och annat. Bonden hade en son.
»Hon ä' alltid tjänstvillig och lydig», berättade den gamle, »uppoffrar sig själf och ä' god både mot mor och mig; om också mor ä' knarrig och vresig, ä' Lena munter och foglig. Men hon har sina ryck, stackars flicka, då hon ä' som ifrån vettet. Det kommer på'na så där hvar sommar den här tiden, när det ä' varmt och vackert, just den här tiden ... när träna där stå i blom.»
Det var tyst en stund inne i cellen. I korridoren gick man af och an, direktörns röst hördes genomträngande och gäll öfverallt, han utdelade ordres och gjorde frågor svaren väntade han sällan på. »Lena», assessorn darrade på rösten och talade nästan för sig själf, »Lena, jag tror du är oskyldig men, det duger icke ändå, hvad skall jag göra med dig, jag vet det min själ inte!