United States or Austria ? Vote for the TOP Country of the Week !


" mycket har jag sparat in genom tråljen jag haft näsan och halsen när jag gått förbi krogen och andra usla ställen, att jag ser mig god för att ta mig an en liten en, som hvarken har far eller mor." Den unge sågställaren reste sig upp. Stolt och grann sag han ut, viljestark, smidig och kraftfull nog syntes det att tråljen varit god för honom att ha.

låt de inom oss vi ha vari sint och elak och onöjd åt hvad vi fått, å vi int lid te ha trålj oss utan tyck de tråljen är te ondt, å int vill förstå att de är Gud, som mått sätt 'en oss, han si att vi int ha' vett själf om hva' vi ska ha. Vi flyg å flyg, som lommen för att komma fram te Gud å be'n tycke om oss å ta sej an oss igen."

"Men tror du hon ät sån't där skräp", återtog han när Månke kom tillbaka med Gullspira, som fick "löfte" om gräshögen, och befriad från tråljen började nafsa i sig ur den. "Gullspira tar tillgoa me hva' hon får", försäkrade Månke. "En så'n get ska' en aldrig ha sett", tillfogade han med den talförhet, som utmärkte honom när det gällde Gullspira och han, som nu, var utom "taghåll" för Ante.

"Du tycker väl att de är behändigt för Gullspira te för jämnan med trålj om nosen." "Int ha hon en för jämnan häller", småsnyftade Mag- lena. "Hon fri inne i storskogen och ute vid lands- vägsrenarna." "Men sir du stinta nu går vi int ofta igenom nå'n storskog. Du vet att vi hinn' int ta åf Gullspira tråljen förrän vi sätta dit' en igen ' na. Var de int du som sa' de bara i går?"

"Och alltid hade hon mjölk att ge?" "Förjämnan, de var en sak de . Och gno hon oss sa här me nosen. Hehehe, säg hon . Akt dej Gullspira", skrek Månke till midt i sin hänförda beskrifning. " int lande för kom jag med tråljen." "Att du näns sätta henne tocken pinoredskap", sade husbonden litet gäckande. "En kan nog tycka", muttrade Månke. Han spottade, och stirrade framför sig.

Det var nog lite snopet för ungfolket, som ville ta "tråljen" af honom och väl trodde att han skulle ' skrika och skratta i fröjd öfver att vara fri den. Och stod han och bara teg och såg betänksam ut. "Men gosse, vill du int bli stannande", frågade Kristina förundrad och rent af missnöjd. Ängslig och förlägen vände sig Månke mot smålanden, där syskonen åter rensade ogräs.