United States or Norfolk Island ? Vote for the TOP Country of the Week !
Åh du kan inte tänka dig!" "Och lagård och kor och getter å?" Frun såg häpen ut. Hon hade aldrig hört talas om sådant i dockskåp. "Vi ha riktiga hästar i stället, ser du liten vän, och du skall få åka ut med oss i vagn." "Har ni en get å, som är som Gullspira", frågade Maglena med ganska ängslig och jämmerlig stämma. "En get, nej det ha vi inte.
Och bär du fortfarande den där medaljongen? Och har du nu kanske utbytt din kära mors porträtt mot din kära hustrus? Åter började han stamma och hans feta ansikte var så mörkrött, att jag blev hart när ängslig. Men när han nu med sin sluddrande tunga beskyllde mig för lögn, rann sinnet på mig.
Baruk hade hela dagen synbarligen plågats av en ängslig sinnesstämning. Vid middagstiden hade han under någon förevändning avlägsnat tjänstefolket ur huset och nedburit sin dyrbarare egendom, guld, silver, penningar och viktiga papper till ett lönligt förvaringsrum under husets källare. På flickans frågor om orsaken till detta varsamhetsmått hade han sökt giva lugnande svar.
Demofilos, ser du molnet nu? Ja. Det är kvalmigt i luften. Det liknar sig till åska. O, hon är välkommen, om hon blott rensar luften. Min Klinias, viskade Demofilos, ryktet går, att Julianus.... Tyst, människa! avbröt honom Klinias i samma ton och såg sig omkring med en ängslig blick. Nämn ej hans namn, om huvudet är dig kärt. Kejsaren underhåller hundra tusen spejare.
Men Aposteln kunde icke stanna. Han var förfärligt hungrig. Han tog Abraham med sig som vittne. Och Louise tackade sin man och drog ifrån kedjan. Men Abraham var ängslig för Louises skull. Och senare på kvällen gick han åter dit upp och ringde på. Han ville veta, om Aposteln varit snäll eller elak Han stackare! smålog Louise.
Och hon var så vänlig, fru Leistén, och sade att man alls inte behöfde vara ängslig, ty nog skulle hon se om dem så länge, som Arvi var sjuk. Men hur Helmi hade svårt att skiljas från mig, det kan fru aldrig tro! Hon riktigt stormgret, stackarn, och höll mig om halsen.
Hon satt der så slät i håret, så blid och jemn, och hon tänkte ständigt: så vill min gosse ha mig. Förr, när hon var ung, hade hon känt en ängslig fruktan för att bli gammal. Då betydde det för henne detsamma som att kastas undan, mista sin mans kärlek; ty alla toalettens hjelpmedel skulle icke kunna dölja att hon var passée, och Konrad med en mans eviga ungdom skulle ha föredragit de yngre.
Jag blir ängslig, när jag tänker på den färd, jag där skall föra. Varför skulle jag bryta av vid Mariestad? det är inte bestämt ännu. Och inte heller börjar, som du säger, den fula vägen genast på andra sidan om Mariestad: man har, utom mycket annat, den härliga Kinnekulle att fara förbi mellan Mariestad och Lidköping.
Svaret kom och var en stor missräkning. Det var kort och tomt föreföll nästan skrifvet med ängslig försigtighet. Han föresatte sig att det skulle dröja innan han nästa gång lät henne höra af sig och han höll sin föresats ståndaktigt i tre dagar. Så satte han sig ner och skref ett lika långt och omedelbart bref.
Han var röd i ansiktet och såg ängslig ut. Men Johnssons blåsprängda ansikte sken av förnöjelse. Den! Så här har jag burit henne, sade han och sträckte fram händerna. Fast hon var liten då förstås. Såg I, att hon nicka' åt mig? Jo jo mensan, Johnsson är bekant. Si, hon är veterligen barn av ett djädrans skönt Stockholmsfruntimmer.