Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 24 maj 2025
Knappt så långt, som järpen uppskrämd flyger, Sen hans grenkamrat för kulan fallit, Åkte förarn aningslös och säker, När en dolk, i dukens veck förborgad, Leende zigenarkvinnan framdrog Och, mot mannen lutad, talte sakta: "Passa på, min man, när hugget faller, Skuffa förarn ned från kärran genast!" Sade, och med all sin styrka samlad Slog hon i sin oväns skuldra knifven.
Strax den kommande till mötes gick han, Nådde honom och på starka skuldror Bar den trötte fram till ladan åter. Men när förarn framtog maten sedan, Brast zigenarkvinnan ut i tårar, Och zigenarn Adolf satt och talte: "Äten nu, men jag vill fila bojan, Sen, hvad öfrigt lämnas, vill jag äta." Men när hungern alla stillat hade, Sökte de med fröjd i höet hvila.
Henne svarade zigenarn åter: "Syrsan, kvinna, gläds åt höets vällukt, Gläds åt värmen i den fulla ladan, Gläds åt människornas goda sällskap; Jag åt stjärnan, mellan molnen skådad, Jag åt friheten, förvärfvad åter, Mest dock, att vi fått en trogen broder." Åter talade zigenarkvinnan: "Bed, att stjärnan ej i molnet skrider, Att ej friheten i boja lägges, Bed, att brödratrohet ej må svika!"
Dagens Ord
Andra Tittar