Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 20 maj 2025
Elsa reste sig och tog sig till sitt bröst med ett uttryck, som af en häftigt påkommen smärta. Där var den nu åter, den evigt brännande trånaden och ångern, trånaden efter ett barn, ångern öfver den vurmiga fruktan, hon under de första åren af sitt äktenskap känt för det lidande och ansvar, som moderskapet skulle ålägga henne.
För jordens gudar höjer jag ej sången; Jag bringar offret af min lyras röst Åt trånaden, åt den förgråtne fången, Som gömd och okänd ammas i mitt bröst. Där mellan lifvets sorger bor den höga Med dunkla forntidsminnen i sin barm, Och tårar svälla i hans mulna öga, Och tomhet famnas af hans sträckta arm. O, hvarför kan jag ej hans dar besälla, Ej finna svalka för hans hjärtas brand!
Idealet är honom så nära, men ändå ofattligt; han möter verklighetens kalla bölja, när han vill kyssa och famna det. Han finner det icke, förrän den himmelska trånaden förtärt allt jordiskt i hans väsen. Då äger han det hos Gud. Han är borta hos honom och dryaderna, som samla sig att klaga kring den döde, finna icke honom, utan en blomma, symbolen av hans återvunna oskuld.
Ur dvalan väcktes syskonskaran nu: Den bleka plågan och det hemska kvalet Och trånaden, som tärs af evig hunger, Och afunden, som andas pest, och vreden, Som fröjdas af sin blodbestänkta dolk. De väcktes alla, och i modrens spår Framilade den käcka legionen Och bröt med jubelskri till fejd.
Dagens Ord
Andra Tittar