United States or Malta ? Vote for the TOP Country of the Week !
På ditt hemlands kust, den borg helt nära, Där som kung du i glans skall bo, Under Vidars klippa en stormig julnatt Togs jag upp ur vågen, ett bortvräkt barn. Så hon talte. Blekna ej, o fader! Hennes blod på mitt svärd du ser. Morvens mö, Oihonna, min brud på hafvet, Var din dotter, kung, och min syster var. Dö hon ville, dö för mig. Jag bringar Hennes hälsning." Han teg.
Men den ädla flickan sade åter: "Om dock någon ville hämta vatten, Att jag kunde två hans anlet blodfritt, Stryka än en gång hans lock med handen, Se hans öga, ljuft ännu i döden; Visa ville jag med fröjd för alla Molnets broder, den förlåtne tiggarn. Som stod upp och blef vårt hemlands räddning."
Dock, fast jag önskar åt en annan hand än din Mitt hemlands kungsspira, vet jag skatta högt Ditt ädelmod och gläds att tacka dig därför. Ack, ej sen länge unnades den fröjd åt mig Att här för någon dödlig känna tacksamhet. LEONTES. Eubulos, ren tillförne var ditt sinnelag Mig välbekant.
Han syntes på svartnad våg, Han kom ren, örnen från dimmornas land, Sjökungen, Hjalmar af hafven flög Morvens härar emot. Och stolt på sitt hemlands strand Stod Shelmas skara i sluten tropp, En klippvall, trotsande böljan, Som skyrest måttar sitt slag. Den drabbade. Stridens stund Var kommen, vågen mot klippan bröts, Här föll mot här, och på stranden En bränning stänktes af blod.
Måhända dotter till en af vampyrerna, som suga hennes hemlands must, medan folket förtvinar i hjelpnös nöd. Jag sluter ögonen. Jag vill icke se henne. Regnet smattrar i droppar öfver segeldukstaket. Vinden sjunger sin melankoliska höstsång i tacklet, skutan kränger för sjöarne, än åt ena sidan, än åt den andra vaggar makligt sin tunga kropp af och an på böljorna. Min reskappa är tjock och mjuk.
Men er, mitt hemlands söner, som åt våldet nu Af tvång ert bistånd räcken, er förkunnar jag, Att kommen är i verklighet Eurysakes. Hvem är då konung, hvem bör rättvist hälsas här Som härskare af alla, den, som fordomdags, Med oss jämbördig, var vår like, eller den, Som stammar ner från gudaborna drottar, från En ändlös rad af våra fäders konungar?
Valis fordne vän, för trädet till sitt hemlands luft, sätt det i sitt hemlands jord. Gör detta för Valis skull, hon har intet mera att önska. Du lärde Vali att hon ej har lof att taga sitt lif: hon lefver. Du bad henne bedja: hon ber. Frid vare med dig, med henne som gläder ditt hjerta och med dina barn. Frihet och lifvets fullhet vare eder". Hildred.