United States or United Kingdom ? Vote for the TOP Country of the Week !
Louise hörde en röst, en djup altröst, som hon icke kände igen. Hon smög fram till dörren, lyssnade och såg genom nyckelhålet. Hon såg endast ofullständigt. Hon såg det lilla råttansiktet grina fram mellan Apostelns utspärrade fingrar. Hon såg, att mannen stod framåtböjd och att kvinnan låg på soffan. På golvet stod konjaksbuteljen. Louise förstod till en början ej, vad som försiggick därinne.
Johnsson är död, ja. Men det finns andra, som likaledes beedigat Pettersson alibi. Bror är en skurk, en komplett fähund! Nej, det är jag inte. Men du! Du förleder minderåriga flickor Lögn! skrek Jublet och svängde sin handduk kring Apostelns kinder. Jag har kysst en tös på mun, på Blekängsgatan. Det är allt. Men bror tar med berått mod livet av sin hustru. Jag har befallt diet, sträng diet.
Det är med honom som med gamla läkare: han skäms att ha bestämd taxa. Abraham Björner tar inte mutor. Nej, han tar inte. Men han tar emot. Det är den hårfina skillnad, som gör honom till den gentleman, han är. Ja, prosit, bror lille. Tappa inte näsan! Nu har du fått ett gott råd gratis. Mer kan jag inte göra. För Apostelns och min stora osedlighets skull.
Mordbrännaren trotsade emellertid alla ett sjukligt själslivs lagar och återvände icke. Lönrot drack sin Tre-Remmare-pilsner förgäves. Men tack vare Apostelns upphöjda plats och rikare intressen blev hans vakthållning icke alldeles resultatlös. Han gjorde upptäckter.
Han kunde icke tillfredsställas med mindre än apostelns stol, och när han vunnit den, skulle han också samla tyglarne på världen i sina händer. Allt vilade i sista hand på längden av Julianus' styrelse. Men Petros kunde icke föreställa sig annat än att denna snart skulle vara till ända.
Abraham och Elsa hade stigit tidigt upp denna morgon, träffats vid Brända stenen redan innan Aposteln börjat sin vakttjänst. De hade brått. Första augusti skulle Elsa till Björkenäs för att sy linnesöm. Det var ett väl lönat arbete, och fru Hyltenius var god matmor. Men Abraham var i alla fall missnöjd. Apostelns galna Evelin hade fått plats på Björkenäs, det var ett otrevligt grannskap.
De små kräken voro ruggiga och gamla, och då Apostelns gälla snarkningar skuro genom tystnaden, hoppade de till på pinnen. Ingenjören gnuggade ansiktet med handflatorna. Louise lilla, din gamla pappa är ett nöt. Det är jag med, smålog Louise. Men det reder sig ändå. Och hon strök den lilla magra nacken och hämtade in kaffe och en bit äppelkaka. Till julen kom Abraham hem för att stanna en vecka.
Två vita vinthundar kastade sig i ett språng utför stentrappan. Ingenjörn var rädd för hundar och blev sittande i vagnen. En flicka i svart med vitt förkläde och vit mössa kom ut och öppnade vagnsdörren. Det var Evelin, Apostelns. Ännu en kvinnogestalt skymtade i porten. När ingenjörn fick se henne blev han blodröd och slet sin stackars lock. Han kom äntligen ihåg löftet, det högtidliga löftet.
Apostelns angivelse blev utan påföljd. Han fortsatte sina spaningar. Strejken, som försatte hela samhället i orolig rörelse, rubbade icke Apostelns bana. Varje afton sköt han ut ur Bromsens portgång och fladdrade bort till Blekängen. Elsa hade blivit skrämd och höll sig undan. Men en kväll mötte han Gusten och Abraham i Garvarebrunnsgränd.
Det talar vi inte om. Griller. Hur är det med dig själv, min gosse. Du ser du ser tungsint ut. Har du talat med med flickan? Jaa. Jag är just inte glad åt, att hon ska stanna på Björkenäs. Där talar hon bara med Evelin, du minns, Apostelns. Det är allt galet, det. Jag tror, hon får griller i huvudet. Det få vi alla, sade Julius Krok. Men jag ska tala med mor. Kanske att hon kan få komma hit.