Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 22 september 2025
Det frö till lif, som i mänskan göms Af ljuset, I mörkrets fjättrar ej evigt glöms I gruset. Hvad döden fäller, Han återställer, Och knoppen blott, hvarur blomman väller, Är grafven. Hur säll i vaggans famn du hvilar än, Hur obekant med villorna och flärden! Din bädd af modershand bereddes den, Din ro af syskon från den högre välden.
Vali är gammal, ögats glans är slocknad, kindens rosor äro fallna bort. Vali har känt glädje: hon ägde en dotter. Fyra månhvarf gammal trolofvades hon åt Mustapha Pascha, den gamle blodätarn. Fem månhvarf gammal vissnade den späda knoppen. Modren prisade Allahs nåd. Vali egde en fågel i bur: den sjöng och tröstade hennes hjerta. Men hon förstod tvång och fängelse!
O, hvarför gaf ej Han med sitt allmakts-blif En evig vår åt din oskulds blomsterlif? Och hvarför får du ej se, så ljuft bedragen, Mot middagssoln som mot gryningen af dagen? Så le, du lilla, än i din oskuld där! Snart skall du finna, hur svekfull våren är, Och tänka rörd på den lyckliga minuten, Då än du låg och drömde, i knoppen sluten.
Nej, vi hava även en utsaga från en mycket senare tid: Stunget av mask, av sol förtorkat eller i frostnatt gulnat eller alltren i knoppen danat till vanväxt ser jag på världens träd vart blad; men ett är fullkomligt.
Dagens Ord
Andra Tittar