United States or Canada ? Vote for the TOP Country of the Week !


Koksalt såsom utgångsmaterial. I en atmosfär af vattenånga sönderfaller klornatrium vid mycket hög temperatur uti kaustikt natron och klorvätegas och i en atmosfär af luft eller syre uti kaustikt natron och klor. De försiggå först, koksaltet börjar öfvergå i gasform. Huruvida desamma i den elektriska ugnen med fördel skulle kunna genomföras, synes ovisst.

Man sträfver emellertid efter att kunna utgå från ännu enklare och billigare föreningar. Ett steg i denna riktning är det, Goldschmidt visat möjligheten att vid tillverkning af *myrsyra* i fabriksmässig skala utgå från koloxiden. Koloxiden ledes öfver upphettadt kaustikt alkali, hvarvid formiat bildas.

Genom kokning med kalk skulle ur oxalatfällningen erhållas kaustikt natron och kalciumoxalat, ur hvilket sistnämnda oxalsyran skulle regenereras med svafvelsyra. Genom behandling af koksalt med blyglete i närvaro af vatten och ev. kalk erhålles kaustikt natron.

Vår nation lider nederlag alla kanter, men den har icke kunskaper nog för att begripa huru felaktigt vårt system ärÄnnu i början 1890-talet behärskade England marknaden för kaustikt natron och klorkalk men är nu Tysklands störste afnämare för dessa produkter.

Denna toluolmängd skulle, om den varit fri, endast räckt till att täcka sin höjd ¼ af världskonsumtionen af indigo. Det var sålunda klart, att man måste ut från ett annat råmaterial och 1890 kom Heumann till hjälp med sin indigosyntes genom smältning af fenylglykokoll eller fenylglykokollortokarbonsyra med kaustikt kali.

I sådana fall, det gällt att oskadliggöra svafvelsyrlighet, lär följande metod kommit till användning. Natriumsulfat omsättes i lösning med kalciumbisulfit, hvarvid gips utfaller, under det natriumbisulfit stannar i lösning. Genom dennas behandling med kalk erhålles kaustikt natron och kalciummonosulfit, hvilken sistnämnda förening får absorbera nya mängder svafvelsyrlighet.

Ett förslag att ur svafvelnatrium med järnoxid afskilja svaflet och kaustikt natron gaf heller intet praktiskt resultat. Macfarlane glödgade en blandning af järnvitriol och koksalt och erhöll sulfat, järnoxid och klor. Sulfatet och järnoxiden ville han behandla enligt Kopps förslag.

Någon soda -fabrik finnes icke i Sverige, utan landets behof, c:a 15,000 ton soda och 2,000 ton kaustikt natron, fylles i hufvudsak från Tyskland. Några fabriker, som vanligen benämnas sodafabriker, tillverka endast kristalliserad soda af importerad vattenfri.

Som synes förbrukas här ingen svafvelsyrlighet och någon användning för affallande kalciumsulfit och -sulfat angifves icke. Ztg. Alsberge omsätter natriumbisulfat med oxalsyrad kalk, skiljer gipsen från natriumbioxalatet och sönderdelar det senare med kalk uti kaustikt natron och kalciumoxalat, hvilket senare återgår i processen.

Som natriumsaltets sönderdelning icke ställer sig ekonomiskt fördelaktig, blef mängden af kaustikt natron eller kaustik soda, som det ock kallas i handeln, tillverkad detta sätt, rätt obetydlig. Det kräfves nämligen lika mycket elektrisk energi för att ur klornatrium öfverföra 23 kg natrium till hydroxid, som att ur klorkalium öfverföra 39 kg kalium till motsvarande förening.