Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 25 oktober 2025
"Hvad frågte jag då?" sade hon och såg mig an med förundran. "Litet, ganska litet; det var knappt en fråga, det var en suck, en kort bön. Men du hvilade här efter att hela dagen hafva sysslat med blomstren i trädgården. Själf satt jag nära intill och såg än på nejden och än på dig, ty ni liknade hvarandra då mera än nu, och likheten gjorde mig lycklig.
Och jag, arma flicka, fiker, Söker skingra saknans mörker, Vårda värmen i mitt sinne, Vill som våren vänlig vara, Synas ljus som sommardagen. Och jag gläds, fast sorgen gnager, Ler, fast tåren trängs i ögat, Men min fågel märks dock icke. Hvarför är så flyktig våren, Hvarför dröjer sommarn icke? Så jag tänkte fordom ofta, Frågte, utan svar, af mången.
Honom omsider klappade lätt på den fylliga axeln Själf välaktade herrn och frågte och talade vänligt: "Främling, äger ej du en berättelse, rolig för alla? Vandra ej tigande här, om du än som den duglige mannen Skyr att berömma din bragd och beskrifva det goda, du själf gjort. Ty att du ej på ugnen förnött din tid, det bevisar Så ditt kraftiga skick som den ort, där du föddes och fostrats.
En dikt i tre sånger. Till den första kärleken. En gång min första kärlek frågte jag: "Min lefnads stjärna, säg, hur tändes du, Och hvadan äger du ditt milda ljus?" Då sade stjärnan: "Har du sett nå'n gång, Hur lätt en flyktig sky kan skymma mig?" Jag sade: "Än med mörker, än med ljus Ett moln gått opp och dolt dig för min syn; Dock brann du lika klar, sen det försvann."
Dagens Ord
Andra Tittar