United States or Cuba ? Vote for the TOP Country of the Week !
»Det skall jag visst låtsa», svarade Sven beredvilligt. »Det är inte svårt alls.» »Och ... och så skall jag låtsa....» »Att ni är förbaskat kär i mig, ja! Det är jag med om. Så ska’ vi träffas och möta Äppelbom och bräcka honom. Utmärkt! Kom så gå vi till Bräutigams till att börja med.»
Men Göran förblev lugn som en filbunke, och Adolf, vars lättrörliga sinne nu plötsligt slog om på den muntra bogen, inföll: Brackander! Ha, ha, sådant konstigt namn! Det namnet har ni icke fått genom en slump; det ligger en djupare betydelse häruti. Såväl ert namn som er person påminner mig om någonting, som kallas bracka...
Småningom fyllde han också bodar och fållor med brandig boskap och små lurviga hästar. Ingen satte heller en mjölkstäva till munnen med en så skinande hälsa och belåtenhet som han. Kinderna voro rundare än på en husfreyja, som har vanan att alltför länge dröja bland sina bunkar. Rösten var djup och mörk som en jättes, och hans händer sågo ut att kunna bräcka upp käftarna på en slagbjörn.
Men han funderade mycket över Äppelboms påstående. Dagen därpå träffade han Kerstin som vanligt för att promenera en stund. De gingo Östra Hamngatan och när de hunnit till Hallbergs stannade Kerstin. »Kom nu, ’fästman’ lilla, så få vi se om de ha några vackra förlovningsringar i fönstret.» Sven kom genast. »Ska’ vi gå in och köpa ett par», sade Sven, »bara för att bräcka Äppelbom?»