United States or Cocos Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ett under att icke någon varg af dem, som strukit fram här i dagarna, kommit öfver henne." "Hu, och du sköt ju två sådana bestar bara i förrgår. Ack, om ingen rådde om henne, ändå! Hon heter troligen Henrietta, för hon kallar sig själf "Etta Eta". Hon är så rar. Och vet du, hon knäppte händerna strax hon hade fått välling och smörgås och sade "Tatt Du", och hon pratar så lustigt."
"Pumm" skulle dockan ha, hon, som Etta-Eta själf måste ju känna en våldsam hunger och törst. "Anna-Ita opp! Etta-Eta illa ha pumm å tatta å älle." Anna-Lisa, som sömnyr satte sig opp i halmen, förstod genast att Märta-Greta ville ha mjölk och kaffe och välling. Hon såg upp förlägen.
De voro trötta och frusna och längtade så mycket efter något varmt, efter lite vattgröt eller välling. Två små pojkar af ungefär Per-Eriks och Månkes ålder, hvilka framme vid bordet, skreko och slogos om sista skvätten i en ölflaska, fingo syn på dem. "Tvy!" Den ene, Måns, spottade skickligt, så att han nära nog vunnit sitt mål, att nå de inträdande. "Tvy!
När solen sken, stank den torkande, orenliga leran i värmen, när det regnade, stod hela gården och blänkte, det var en svart, djup, bottenlös välling, soporna drunknade, till hälften i smörjan och här och der stack det fram en gammal känga eller en trasig tallrik.
Halten stammade: Det är så lejt i skoarna, jungfrun. Det är frostigt om nätterna. Förut var det fnatet som inte lämna en ro. Och inte kom det någon jungfru med välling, inte, sade Raggen. De fyra karlarna logo i skägget, för ett ögonblick. Så blevo de åter allvarliga, ägnade sig åt stop och muggar. Huvudena böjdes bakut och ögongloberna rullade spasmodiskt i de gulbruna, skäggiga ansiktena.
Hvad visste hon, hon förstod honom ju icke! Ångern kom med blygseln. Kanske frös han nyss, då han kom, och hon hade ej ens kokat honom en tallrik välling att värma sig med! Han hade kommit öfver den svaga isen, vågat sitt lif för hennes skull, och hur hade hon emottagit honom? Hon blygdes öfver sig sjelf. Hon glömde slagen och skymforden och mindes blott sin egen orätt.
Det fanns en tjuvstryker där ute också, sade han. En får inte vara mycket i fred på gården. Vad gör du i förstugan? frågade gumman. Raggen svarade: Jag vill ha salt. Salt? upprepade gumman. Vad ska du med salt? Gå ned i köket så får du välling. Men Raggen sade: Vällingen ha vi väntat på hela dan. Så den tör vara vidbränd. Utan vi ha stekt något åt oss. Och det ska salt till.
Fönstret över frontespisen slogs upp, Valborg stack ut huvudet och ropade: Det var sant, mor, strykarna bad om mera välling. Det är sex styckna. Moran nickade. Gästgivarn sade: Nej, jag ville ingenting säga. Jag undrar bara, vad det nu ska bli för elände i Sutre. I jissine började hon. Men han lyfte huvudet, såg henne rakt in i ögonen.
Men när pojken ville gå förbi högg han honom ännu en gång i axeln, sade: Det var en flicka här i jonse som lovte oss mera välling. Jag ska minna henne om'et, sade Basilius, slingrade sig lös. Raggen återvände till grinden, slog sig ned i diket bland kamraterna. Han sade: Änten är det den håle eller är det han. Och han tillade: Vi väntar väl, får vi se. Karlarna suckade. I köket väsnades sväran.