United States or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och ibland strök man förbi en ruskprick, ibland ett vitt sjömärke, som såg ut som ett spöke; än lyste kvarliggande snödrivor som lärft på bleke, än döko skötvakare upp ur det svarta vattnet och skrapade mot kölen, när ekan gick över dem; en yrvaken trut skrämdes upp från sin kobbe och tutade liv i tärnor och måsar, som gjorde larm, värre än hin håle, och längst ut, där stjärnorna gingo ner i sjön, syntes ett rött och ett grönt öga av en stor ångare, som släpade fram en lång rad runda ljus, utsläppta genom salongsventilerna.
Tvi, säger jag, tvi för den håle! Samtidigt kommo Anders och sväran in genom förstudörren Anders frågade: Ska länsman köra snart? Om en timme, svarade länsman. Sväran, som bar Basilius i fånget, gick fram och ställde sig bredbent framför bordet. Jaså, sade Anders och lommade mot dörren, vände och sade: Men jag vet inte, om vi kommer fram. De ha lagt farligt med bråte över vägen sörut.
Håller jag mig tyst så tör de missa mig, mente hon. Men klockspelet sjöng oförtrutet och det var nu tydligt att det drog fram genom allövet, ett stenkast blott från stättan. Mormora! Mormora! Först kom Basse, trettonåringen, Stavas son, på sin grevlige faders befallning kristnad till Basilius. En trög och långsam och förståndig gosse, full av hin håle.
Varken Vår Herre eller hin håle. Nej, jag har aldrig haft mina tankar åt det hållet. Det straffe mig Gud, om jag haft. Fast nog gjorde jag synd mot Stava. Men det var salig gästgivarns fel också, som tjata och sa att vi inte kunde ha alla ungarna hemma. Lars ska gifta sig, sa han, så blir där en kvinna. Men det är inte lönt Anders gifter sig för körslornas skull. Eftersom vi har långa skjutshåll.
Hon frågade: Är det morbror Daniel som satt i dig det här, din håle? Basilius skakade på huvudet. Hon lyfte käppen men åtrade sig och pekade på flickorna. Är det Daniel som satt i er det här? De hade stoppat förklädena i mun och kunde för den skull omöjligt svara. Återstod Lasse. Han låg alltjämt på rygg med uppdragna knän och stirrade tungsint in i den töckengrå oktoberhimlen.