United States or Cuba ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men av allt besynnerligt, som skulle tima denna dag, återstod dock det besynnerligaste. Det var en mycket sorglig händelse, som berövade tvenne människor liv och välfärd. Men det var samma gång en fingervisning, ett tydligt tecken, att Försynen intresserade sig för "projektet Backarna". Julius Krok åt sin middag, tog sin middagslur, och när han vaknade kom Lisen in med kaffet och Nyheterna.

Af Chinesen återstod endast nacken och det nickande hufvudet, resten var i smulor, äfvenså sockerfiguren; men den blå bandrosen var oskadd. Den hufvudlösa damen vände sig, man drog tråden, lika sjelfbelåtet som förut för sin spegel. Men ömkligt var att se den lilla nätta flickan med hucklet.

Han tviflade icke , att icke hennes skygghet skulle försvinna, efter det hon väl blifvit hans äkta maka. För att lugna henne under den väntans tid, som ännu återstod, dämpade han själfmant häftigheten i sina smekningar och förde henne blideligen med ömma broderskyssar fram mot altaret.

Återstod nu att försöka den underjordiska damsalongen, men der såg jag inga andra ryggar, än de som tillhörde ett par engelskor, och de voro klädda i matrosblusar, medan partiet nedanför höjde sig till en bergskamp, beklädd med »amagerkjolar

Är icke du min tjänare? Är icke jag din herre? Vem av oss befaller? Intet tvivel återstod. Den hemliga kraften, vilken den lille vägvisaren litat, han sade »jag befaller», verkade icke. Sorgbarns vilja var ej den rådande. Riddaren var vaken; det såg Sorgbarn en bekräftelse i hans vilda ögonkast.

Efter den förklaringen försvunno de flesta av de gamle, och nu återstod ej annat för honom än att samla unga omkring sig, i vilkas sällskap han förut ej just funnit behag, emedan de kritiserade hans gamla älsklingskompositioner.

Men efter en stund börjar hon åter, ehuru med svårighet: "Lofva mig, Johannes, att du vill bedja. Ack, gör det! Jag har haft mycket ondt. Du kan inte ens förstå det. Du är lycklig och rik. Försök att bedja!" smälter den återstod af trots och styfsinthet, som ännu fanns kvar i hans hjärta.

Han tömde genast två glas efter varandra, och det värmde något. Ja, Märta... Voro hennes tankar hos honom i kväll? Han satt och lekte med revolvern. En liten underlig pjäs... Var det alltså allvar, att han skulle just nu i kväll? Ja, han kunde icke se, att det återstod någon annan utväg. Han hade levat med förbundna ögon.

En del litterär talang det ena hållet, en hel del finurlighet och t.o.m. kombinerande geni det andra om det ville riktigt väl till , men ingenstädes det lyckliga sammanträffande af egenskaper som hade fört till en verklig detektivpoesi. Sådan var den nakna sanningen. Det återstod endast att hoppas.

Ibland tänkte Höjer sälja gård och grund, men det fanns inga andra köpare än fattiga krakar, som ville betala med inteckningar, naturligtvis löpande utan ränta. Att ta arrendator igen aktade han sig för, och det återstod sålunda inte annat än låta sig ätas levande av tjänstefolket.