United States or Qatar ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ty om du icke släpper mitt folk, de, då skall jag sända svärmar av flugor över dig och dina tjänare och ditt folk och dina hus, så att egyptiernas hus skola bliva uppfyllda av flugsvärmar, ja, själva marken på vilken de stå.
Åh, gör dig inte till med att moralisera; säg, hur blef det med Atte? jag vet inte ett ord om honom, se'n han flyttade. Till Petersburg! Du svärmar ännu för honom? Åh prat! Svärmar! Han var den enda karl som jag Nå vidare, som du hvad? Som jag hade respekt för. Håhå, ofantligt smickrande för Atte. Och hvarför så? För att han ... hur ska' ja' säja, han brydde sig inte om om någonting.
HYLLOS. Underbara ord af dig! Du svärmar, fader! EUBULOS. Svärmar! Nej, jag visar blott En senväckt fjäril naken höst och säger: Här, Här glödde sommarns fägring. HYLLOS. Kan jag sluta ren? Är grafven djup tillräckligt? EUBULOS. Mer än nog för allt, Hvad Salamis har kvar af flyktad härlighet. HYLLOS. Kan nu jag gå att spana, om Tekmessas vård Har kunnat väcka främlingen ur dödens sömn?
En tår sågs fylla sig sakta i flickans Öga och rullade ned som en daggklar pärla på kinden; Men med en halfdold suck hon frågade: "Talar han sådant, Talar för andra han sådant, för mig upptäcker han intet! Sluten går han och tyst här hemma, och säger han något, Är det om bössan blott eller fågelfänget, han talar, Mest dock svärmar han kring som en storm i skogarna ensam.
Sedan försökte jag socialisterna, jag träffade bara materialister, såna där som ser kulturhinder i mässor och böner och förundrar sig över att medeltidsmålarna valde religiösa motiv, och svärmar för grekernas konst, som de tror är världslig bara för det de inte känner till namnen på alla deras gudar i brons och marmor.
Barn af sommarn, lefde båda Lyckliga som den; Inga skiften, ingen våda Störde glädjen än. Af hvarandras kyssar sälla, Utan skuld att vedergälla, Utan oro Båda voro, Och de måste störas dock! Hur de dröja, hur de bida, Aldrig väckas de; Kärleken vid vårens sida Kan ej lif dem ge; Men på kullen, där de bärgas, Nya, sköna rosor färgas, Och i doftet Öfver stoftet Svärmar nya fjärlars flock.
De svärmar af kaffedrickande damer och konverserande herrar, hvilka vi här och der skymtade på husens verandor, bekräftade genom deras munterhet helt omedvetet denna vår åsigt. I närheten af Lillehammer hade vi till och med mött en ung svensk, som nu såg betydligt yngre ut än för tre veckor sedan.